Nejsägarnas sammansvärjning

De sammansvurna.arkivfoto: Rolf Jönsson

De sammansvurna.arkivfoto: Rolf Jönsson

Foto: Rolf Jönsson

Politik2011-06-10 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I går hade regionstyrelsens AU sammanträde. AU står för arbetsutskottet. Inte, som man skulle kunna tro, "anti utveckling".

Om AU får sin vilja fram så ska regionen gå vidare med planerna på naturreservat på Södra hällarna. Det är som att regionen drar på Visby en tvångströja, låser ärmarna bakom ryggen med obrytbara hänglås och kastar bort nyckeln. En kuststad som bara får växa inåt land. Det är klart att det kommer att begränsa Visby utveckling, vilket i sin tur begränsar Gotlands utveckling.

Arbetsutskottets rödgröna majoritet tycker dessutom att region Gotland ska ta ställning mot gårdsförsäljning. Ett antal vinodlare ska alltså fortsätta arbeta under helt absurda villkor, för att vi ska kunna hävda att vi inte "luckrar upp" alkoholpolitiken och det statliga försäljningsmonopolet.

Regionen har byggt en offentligt ägd lokal för frivolt festande (Kallbadhuset), men tycker samtidigt att det finns ett värde i att förhindra vinodlare att sälja en souvenir till besökare. Det är ju rena hånet mot en liten men misshandlad grupp företagare!

Om det är något som luckras upp av denna hållning, så är det allmänhetens uppfattning att deras företrädare arbetar för det gemensamma bästa.

Det är som om de rödgröna partiernas samarbete på Gotland leder till att de tar fram det sämsta hos varandra. Är det så att det parti som har den minst framstegvänliga och frihetliga uppfattning i varje enskild fråga får diktera agendan? Oavsett om det rör exploatering, friskolor, entreprenadlösningar eller utmaningsrätt.

Det enda exempel på motsatsen jag kan komma på, är när regionstyrelsen skulle behandla detaljplanen för Snäck och villavagnarna. Men dessförinnan hade Miljöpartiet tillåtits att diktera villkoren i byggnadsnämnden.

Det rödgröna styret har blivit en nejsägarnas sammansvärjning. Det tilltalar kanske några, de som anser att varje förändring är förnedring. Men jag vägrar tro att detta är den politik som en majoritet av gotlänningarna vill ha.