LEDARE
Helena Giertta, chefredaktör för tidningen Journalisten, tar upp en relevant frågeställning i sin ledare i senaste numret av Journalistförbundets tidning.
Utgångspunkten är journalistiken som ett viktigt fundament för vår demokrati. Om vi lyfter blicken och hoppar över diskussionen som alltid kommer när man skriver om detta, nämligen hur usla svenska medier är, så borde alla kunna enas om i alla fall detta.
Dålig journalistik leder till en sämre demokrati eftersom allmänheten får en sämre bild av vad som händer i samhället. God journalistik leder till att allmänhetens möjligheter att både förstå och påverka samma samhälle bli goda.
Så låt oss för en stund utgår från det sistnämnda. Hur ska man då göra när allt färre tar del av nyheter, fakta och bakgrunder presenterade i journalistiskt bearbetade former? Då spelar det ju ingen roll hur god och bra journalistiken är. Om man istället väljer att ta till sig skeenden i samhället genom andras tolkningar/antaganden skapas en verklighetsbild som gör att man ännu mer fjärmar sig från medierna eftersom den verklighet som beskrivs där ser helt annorlunda ut. Slutsatsen för en del blir då att det är medierna som skildrar den felaktiga bilden.
Papperstidningarnas nedåtgående trend sägs ibland kompenseras av att folk tar till sig samma material på nätet. Enligt SOM-institutets senaste rapport stämmer inte detta. Andelen som aldrig tar de av nyhetsrapporteringen ökar lika stadigt som pappersupplagorna minskar.
Detta är ett stort demokratiskt problem, helt fristående från medieföretagens problem att få lönsamhet.
Visst handlar det om ekonomi för en del, men att ha en prenumeration på GT eller GA kostar 2 159 kronor för ett år. Det blir det cirka 7 kronor per dag. Mindre än en liter mjölk. Så kostnaden kan inte vara huvudförklaringen. Inte heller att man kan läsa materialet på nätet, för där läggs det inte ut.
Spelar det då någon roll att folk inte läser tidningar? Kanske inte för att få del av riksnyheter eller det som händer globalt. Här fyller tv-nyheterna sin funktion.
Men för det som händer lokalt betyder tidningarna onekligen en hel del. Inget annat medium ger den helhet och den mångfald som innehållet i en lokaltidning.
Ju färre som prenumererar på tidningarna, desto mindre blir dess resurser, det är enkel företagsekonomisk logik. En logik som självklart bidrar till den fortsatt nedåtgående spiralen.
Det är nästan omöjligt att få en konstruktiv diskussion om det demokratiska perspektivet för journalistik. Det blir istället orimliga debatter om att svenska medier är förljugna och korrumperade.
Och därmed är kanske lite av tesen bevisad, att journalistiken har en väsentlig betydelse för upprätthållandet av demokratin.