Samhällsdebatten havererar när anständiga människor avsiktligt missuppfattas för att skapa skruvade debatter eller tysta de hälsosamma. Tydliga exempel på detta är den absurda debatten kring glassen Nogger black och det löjliga efterspelet efter att före detta ministern Jens Orback (S) i ett radioprogram berättat om sin mormors syster som levde med en häst.
Statsminister Fredrik Reinfeldt är senaste måltavlan. Efter ett besök på ett bageri i Växjö påpekade han i en TT-intervju:
- Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Omman tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.
Unga och utrikes födda sitter trångt på Sveriges arbetsmarknad. Det är korrekt. Men det får tydligen inte sägas. Ska man ens andas något om detta måste varje ord vägas på guldvåg så att man har ryggen fri. Stefan Löfven är en av dem som har gått loss på Reinfeldt, i hans fall i Expressen:
- Det går inte. Det är väldigt obehagligt. Väldigt olyckligt.
Bredvid Löfvenintervjun i Expressen fick några kända personer svara på vad de vill fråga S-ledaren. Socialdemokraten och Expressenkrönikören Lotta Gröning hade en befogad fråga:
- Om vi inte får tala om de arbetslösa invandrarna, hur ska man kunna lösa problemet?
Samtidigt pågår en annan debatt om tv-programmet Uppdrag granskning, som smygfilmat imamer som exempelvis uppmanar misshandlade kvinnor att inte vända sig till polisen.
Somliga tycker att programmet aldrig borde ha producerats, eftersom det kan spela främlingsfientliga grupper i händerna och muslimerna är en utsatt grupp.
Men sviker man inte utsatta och moderata muslimer om man tiger om vilka värderingar som inflytelserika imamer har? På vilket sätt gör man det öppna toleranta samhället en tjänst genom att tiga om förtryck inom en utsatt grupp?