När lagen blir till ett projekt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Lite märkligt att det skall behövas skapas ett särskilt projekt för att tillämpa en befintlig lag. Hur har polisen sett på denna lag tidigare? Känns lite som att man tangerar det klassiska problemet att lagstiftare och polisen - de som skall se till att lagarna efterlevs - inte går i takt vid prioritering av olika brott.
Visst har vi många lagar i Sverige som kan upplevas som onödiga och framförallt inte är anpassade till 2000-talet, men då gäller det för alla aktörer på rättsområdet att arbeta för att dessa omarbetas istället för att se genom fingrarna med tillämpningen. Vilka signaler ger det? Kan jag bryta mot en lag utan påföljd kan jag också testa att bryta mot andra. Vad som är rätt och fel upplevs alltid olika. Nåja, nu är det positivt att nolltolerans börjar tillämpas och på Gotland gör polisen det redan.
I dagens samhälle handlar mycket om attityder och förhållningssätt till olika frågor. En sådan fråga är ungdomars attityder till alkohol och övriga droger. Jag är helt övertygad om att huvuddelen av detta problem dock inte kan lösas bara genom polisens insatser, utan det största ansvaret ligger hos vuxenvärlden och dess attityder till alkoholfrågorna. Den absolut vanligaste och mest farliga drogen är nämligen alkohol. Vanligast därför att tillgängligheten är stor och farligast därför att den kan vara inkörsporten till narkotikamissbruk.
Nolltoleransen är en bit på den långa vägen att förändra attityderna och därmed minska de alkoholrelaterade våldsbrotten. Kan det underlättas av att lagen blir ett projekt, så är det väl försvarbart.