När kluster blir till klister

Foto: John Hart

Politik2008-06-24 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vad kännetecknar en projektekonomi? Är det en idéernas konkurrens, där väl genomtänkta planer tävlar om pengarna? Är det ett bra sätt att genom samhällsplanering stimulera utveckling i önskvärd riktning?
Nej. Men det är ett bra sätt att få folk som kunde ha gjort något vettigt, att istället jaga "gratis pengar". Man totar ihop önskedrömmar och försöker skänka dem ett sken av realism. Och när anslaget väl är fördelat, när pengarna är "hemma", då finns sällan någon lust att följa upp och granska resultaten.

Det här en värld som har sitt eget språk, och vokabulären växlar med trenderna. "Kluster" var riktigt inne för några år sedan, för att ta ett exempel. Man tyckte sig kunna konstatera att regioner som var riktigt framgångsrika i någon bransch hade "kluster" av företag och kunnande. Så om man ville ha pengar av staten eller någon annan för att utveckla det lokala näringslivet, då var det bra om man kunde identifiera något "kluster" som det fanns förutsättningar att skapa.

Men det är ju skillnad på kluster som har vuxit fram och kluster man försökt konstruera genom att administrera fram dem. Det har bland annat Gotlands kommun lärt sig. I går skrev GA om Peter Wennblads och Magasinet Neo granskning av satsningen på spelutveckling och interaktiva medier. 66 miljoner inpetade i ett projekt som lika gärna kunde ha varit papperstugg. Och i det nya tillväxtprogrammet, som antogs av kommunfullmäktige för mindre än en vecka sedan, nämns interaktiva medier överhuvudtaget inte med ett ord.
Men att 66 miljoner blivit konfetti är inte hela problemet. Projektekonomin kan sprida likstelhet i hela näringslivet. För hur går det med branscher som inte korats som framtidsbranscher av kommunen? Hur ser man där på sin styvmoderliga framtid? Andra blir kanske sittande med goda idéer och väntar på att någon skall komma med pengar för att man skall genomföra dem. Sjukan griper omkring sig.

Har man lärt sig någonting? Nja, mitt intryck är väl att hela bandet av politiker och näringslivsutvecklare rusat vidare mot nya djärva mål. Nya möten, nytt prat, nya projekt, nya kluster, varumärken och profilprodukter för framtiden. Backspegeln används bara som make up-spegel. Så kan ansiktet räddas.