För två veckor sedan skrev jag om Socialdemokraternas valplattform för Gotland – under rubriken "Den plattaste av plattformar". Jag kallade då programmet för en förolämpning – både mot väljarna och mot andra partier – och kritiserade programmet för att det var innehållslöst och fyllt av floskler. Inga skarpa besked om åtgärder eller finansiering – bara allmänt hållen fesljummen välvilja.
Lika ihåliga har öns socialdemokrater framstått vid de utfrågningar som partiets företrädare har deltagit i. De söker inte förtroende för någon politik. De vill ha förnyat förtroende enbart på basen av... ja, bara för att de är Socialdemokraterna (med stort S).
Jag står fast vid den kritiken. Men jag kan å andra sidan också förstå varför Socialdemokraterna inte vill ge några besked. Då finns det inga skarpa vallöften som de sedan kan hållas ansvariga för. Som de nu kan hållas ansvariga för det som sades i valrörelsen 2010.
I denna valrörelse blir det ingen gemensam rödgrön valplattform. Men en sådan presenterades för väljarna 2010. Och även om jag då kritiserade den för att vara ett "lövtunt dokument av löst sammanfogade önskningar, förhoppningar och förnumstigheter", så fanns det ändå lite, lite substans som vi nu kan jämföra med det verkliga utfallet.
Avsnittet "Folkhälsa" började med:
"Vi vill pröva möjligheten att göra om vårdcentralerna till hälsocenter med ett förebyggande fokus."
Vårdcentralerna har inte genomgått någon sådan förvandling. Utom vårdcentralen i Roma som förvandlades till ingenting.
De påstod också att:
"Vi vill stödja de ideella föreningarna för att förstärka det förebyggande arbetet och tydliggöra breddidrottens betydelsefulla roll."
Varken de ideella föreningarna i allmänhet eller idrottsföreningarna i synnerhet tycker nog att detta beskriver den politik som faktiskt bedrivits under mandatperioden. Ja, i dag publicerar GA en insändare undertecknad av bland annat Gotlands Idrottsförbunds ordförande som börjar:
"När statstödet och Region Gotlands stöd ligger still och urholkas tvingas idrottsföreningarna höja sina avgifter."
Avsnittet "Barn och unga" innehöll förresten vallöftet:
"Vi vill utveckla fritidsgårdarna och stödet till föreningarna."
Stödet till föreningarna har vi redan avhandlat. Vad fritidsgårdarna beträffar finns det några i Västerhejde som nog tycker att "utvecklingen" mer påminde om "avveckling".
Något som först infördes men sedan snabbt avvecklades var "bussiga kortet" i Visbys stadstrafik. Trots plattformens vallöfte:
"Vi vill att bussiga kortet ska gälla över hela Gotland."
I avsnittet "näringsliv" berättade de rödgröna om hur de planerade att satsa på "förnybar energi". Sedan glömde de köpa gasbilar vilket i sin tur ledde till att de försökte de krångla sig ur det avtal om gasköp som Regionen tecknat med ett företag. Vilket gör att man kan förstå varför Gotland rasat från plats 208 till 256 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Ett vallöfte som berörde näringslivet, men som avgavs i avsnittet "Kommun som arbetsgivare", var att:
"Vi vill att genomförda privatiseringar ska utvärderas."
Ändå valde den rödgröna regionledningen att återkommunalisera äldreboendet Pjäsen efter minimal utvärdering (i strid med Regionens egna regler). Och trots att man uttryckligen var nöjd med den verksamhet som entreprenören bedrivit.
Andra avsnitt i den rödgröna valplattformen från 2010 är svårare att recensera. Som avsnittet "Kultur" där man bara lyckades göra en enda utfästelse.
"Vi vill stärka kulturens roll i det gotländska samhället."
Det vallöftet är min själ inte lätt att utvärdera.
Det finns för all del också ambitioner som de rödgröna har infriat. Som i avsnittet "Miljö":
"Vi vill att Södra hällarna inte ska bebyggas."
Det har man lyckats undvika och det är väl meningen att områdets nya status som naturreservat ska förhindra alla framtida byggplaner ens på minsta lilla del av detta område. Men frågan är hur många väljare det finns som är tacksamma för denna framgång.
Så det är verkligen begripligt om Socialdemokraterna försöker vara så formlösa och diffusa som möjligt i denna valrörelse. Men de förtjänar ju inte att belönas för det.