Bottenmålaren Åsa Romson (MP) har ju inte haft någon vidare start som miljöminister. Det verkar inte gå bättre som vice statsminister. Det är i den egenskapen som hon kritiserades oerhört fränt i ett utspel från Officersförbundet i går – under rubriken "Usel analys av vice statsminister Romson". Fackförbundet har retat upp sig rejält på något som Åsa Romson sagt till TT, apropå den pågående ubåtsjakten och försvarets resurser. Hon sade bland annat:
”Finns det förmågor som man har större behov av än man trodde vid tidigare analyser, då får man se om man ska distribuera om. Men det är inte så att försvaret har lite pengar.”
Inga ytterligare försvarsanslag behövs alltså, enligt Romson.
Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet, är bestört:
– Om citatet är korrekt är det verkligen fog att tala om en retorik på en väldigt låg nivå. Den kanske passar för en talare på ett upprört politiskt torgmöte, men knappast för någon som tillträtt vice statsministerposten.
Officersförbundet påpekar att:
"Försvarsmaktens ekonomi är synnerligen ansträngd, vilket bland annat myndighetens egna analyser, Riksrevisionen, samt Totalförsvarets forskningsinstitut kommit fram till. [...] Materiel, personal och övningsverksamhet är inte i balans för att kunna skapa den insatsorganisation som beställts av riksdagen. Den grundläggande bakomliggande faktorn är bristande finansiering. Dessutom har försvarsberedningen, redan innan nuvarande kränkningar skedde, önskat utökad försvarsförmåga och fler enheter i försvaret än tidigare. Denna utökning är ännu utan finansiering och förvärrar obalansen om den genomförs utan rejäla resurstillskott."
Åsa Romsons korta TT-intervju avslutas med att hon egentligen inte vill kommentera det som pågår i Stockholms södra skärgård eftersom det är försvarsministerns uppgift, men hon dristar sig ändå till att säga:
– Men det är en av flera indicier på att vi har en omvärld i Sveriges närhet där man vill visa militära muskler. Det känns som en sorglig tid att vara inne i.
Det är två ganska innehållslösa meningar som ändå säger väldigt mycket. En egendomlig blandning av naivitet och cynism. Det framställer Rysslands agerande som banalt och barnsligt, mer än något annat. Som skolgårdsfasoner. Men är det inte just att banalisera säkerhetspolitiken, som tyder på verklig brist på mognad? Och krävs det inte en alldeles särskild typ av cynism för att banalisera alla tecken på att säkerhetsläget förvärrats, bara för att man inte gillar tanken på hur vi kan behöva förändras för att förhålla oss till förändringar i omvärlden?
Hur stort hinder är Miljöpartiet för ett skifte i säkerhets-, försvars- och utrikespolitiken? Det återstår att se. Men prognosen är inte god. På Miljöpartiets hemsida – under avsnittet "Fred och försvar" – skriver partiet under rubriken: "Ställ om försvaret för att hantera verkliga hot".
Vilka är de hot som Miljöpartiet anser som "verkliga"? De räknas upp som "pandemier, miljöförstöring, direkta konsekvenser av den globala uppvärmningen, teknologiska katastrofer som härdsmältor, terrorism, organiserad brottslighet och cyberattacker".
Hotbilden är onekligen starkt präglad av Miljöpartiets egna föreställningar. Men militära hot då? Jo, konflikter ska stoppas innan de uppstår. Det är viktigt att Sverige "agerar i solidaritet med världens utsatta och krigsdrabbade människor, inte med krigsindustrin".
Återigen denna blandning av naivitet och cynism. Den kommer man kanske undan med i oppositionsställning. Men hallå! Det är allvar nu.