Myt eller sanning, floskler eller fakta?

Foto: Dan Hansson

Politik2007-11-30 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den politiska debatten blir ofta väldigt överdriven när politiker skall markera ideologiska skillnader i argumentationen. Det märktes inte minst på senaste fullmäktige (26/11), när all världens olyckor skulle drabba Gotland enligt vissa vänsterdebattörer, på grund av flera olika majoritetsbeslut vi tog, men som kommer att öka gotlänningarnas inflytande och valfrihet i sin vardag (och möjligtvis något minskar politikens makt).

Men vad är myt och vad är sanning när politiker för fram "politiska fakta"? I förarbetena till Varumärket Gotland har utredaren noterat att myter förekommer oftare på Gotland än i andra kommuner. När en osanning upprepas tillräckligt ofta riskerar den att bli en sanning (myt). Även vänsterns argument måste därför granskas kritiskt. Och det tror jag gotlänningarna klarar av mycket bra. Det märks också tydligt att debatten hårdnat, eftersom vänsterpartierna nu upptäcker att en borgerlig politik innebär vissa förändringar.
När det gäller utbildning i synnerhet och det som görs i skolan i allmänhet, menar jag att vi måste bli bättre i Sverige på att forska inom utbildningsområdet. För var, om inte inom utbildning och utbildningspolitik, borde vi lära oss mer av forskningen om just kunskap och utbildningsverksamhet. I det svenska utbildningssystemet, inklusive lärarutbildningarna, är tyvärr forskningsandelen av lärarna förhållandevis låg. (Lärarhögskolan i Stockholm ligger lägst i landet bland alla högskolor.) Vårt grannland Finland har här kommit mycket längre.

Det är till exempel väldigt populärt att sprida myter om friskolor. Nu finns det trots allt viss forskning i alla fall på det området. Bland andra statsvetaren Anders Lindbom med kollegor har undersökt de vanligaste "friskolemyterna" i den nyutkomna boken "Friskolorna i framtiden". Enligt den har friskolorna inte alls så stor påverkan på kommunerna som vänsterpolitiker påstår. Segregationen av barn från olika samhällsgrupper är ett exempel. Den beror inte i första hand på det fria skolvalet utan på att bostadssegregationen ökat.

De har också sett bevis på att friskolorna påverkar utbildningens kvalitet i de kommunala skolorna på ett positivt sätt. De kommunala skolorna har blivit bättre på att utnyttja sina resurser och har därmed höjt sin utbildningskvalitet på grund av konkurrensen från friskolor, och detta har inte skett till priset av fler underkända elever.

Det ligger inte heller någon vetenskaplig sanning i att fler friskolor alltid leder till ökade kostnader i kommunen. Forskningsrapporten visar att kommunerna kan få såväl lägre som högre kostnader till följd av friskolorna. Effekterna är dock mycket små.
Att inte skilja på myt eller sanning kan också få allvarliga följder. Att alltid "gå till källan" är en viktig lärdom att ta till sig, som vi alla skulle vinna mycket på.