Myndighet i juridikens tassemarker
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
DO:s talan underkändes i sin helhet och domstolen uttalar: "Det är av väsentlig betydelse att DO inte driver en skadeståndstalan mot en kommun eller en skola utan att det verkligen finns grund för en sådan talan." På juridiskt språk innebär det måhända inte en halshuggning av myndigheten, men väl ett slag i solarplexus. Domstolen säger att DO inte hade en aning om vad den sysslade med.
Domen har, som så ofta när det gäller mål utanför de större städerna, inte uppmärksammats av riksmedia. Den förtjänar dock att lyftas fram för den visar på allvarliga missförhållanden. Vi har en statlig myndighet som på ytterst lösa grunder stämt en kommun och därmed tvingat dess anställda, i detta fall lärare, att schavottera i press och domstol. Det är allvarligt.
Kanske är det dags att ifrågasätta hela konstruktionen med en myndighet som driver en proaktiv rättspolitik på skattebetalarnas bekostnad. Det är faktiskt inte en uppgift som staten måste ägna sig åt. På andra områden klarar det civila samhället det betydligt bättre. Utan att skattebetalarna behöver stå för notan.
Ett sådant exempel är Centrum för rättvisa. Genom privata donationer har man kunnat försvara enskildas rättigheter, man har till exempel tagit strid mot statliga universitet och högskolor som könsdiskriminerat kvinnor i jämlikhetens namn. Det är mål som man vunnit och som DO bara fnyst åt och inte velat befatta sig med. Sannolikt för att det går emot den politiska agenda myndigheten har.
Kanske borde staten sluta leka rättslig aktivist i domstolarna. Det finns kapitalstarka organisationer och folkrörelser som har intresse för exempelvis de diskrimineringsfrågor som DO driver. Låt dem formera sig och ta ansvar för att skydda rättigheterna.
Det skulle ge en bättre renodling av rollerna i samhället. Staten utreder och beslutar genom lagarna vilka normer som skall gälla, som att man inte får diskriminera på etnisk grund. Statens domstolar kompletterar med att döma i tvister om lagarna, men staten agerar inte själv. Till det kan med fördel läggas stöd för enskilda som rättshjälp så att man också kan agera själv och inte är utlämnad till andra. Men staten förblir till skillnad från idag neutral i förhållande till processens parter.
DO:s förlust i Eksjö tingsrätt visar på att det inte är bra med myndigheter som är så förblindade av sin politiska övertygelse att de inte professionellt kan bedöma förutsättningarna för en rättsprocess. Hur många skattekronor skall slösas bort och hur många lärare, rektorer och andra tjänstemän skall tvingas bli utpekade som syndare innan vi ändrar på denna ordning?