Mona och gotlänningarna
Almedalen 2010 var Mona Sahlins och gotlänningarnas vecka. Mona Sahlin presenterade under veckan tre uppgörelser med sina rödgröna kompisar och höll ett av sina bättre tal i torsdags för en jättpublik. Och gotlänningarna har deltagit som aldrig förr på seminarier och partiledartal.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Äntligen har många gotländska arbetsgivare förstått vilken fortbildningsresurs för personalen, som Almedalsveckan är. Flera rektorer har skickat ut sina lärare på olika seminarier och flera olika företagare uppmanade sina anställda att gå på allt av intresse. Det finns ju toppkunskaper i nästan alla ämnen under veckan. Ofta framställt kort och tydligt och sedan följt av debatter där olika åsikter kommer fram.
Almedalsveckan en guldgruva
För mig som politisk opinionsbildare är Almedalsveckan en guldgruva. Och för alla restauranger, hotell, taxi och många andra är Almedalsveckan också en guldgruva. Och det är en guldgruva för och fantastisk understödjare av den svenska levande demokratin. Åsikter bryts mot varandra inom alla samhällssektorer.
När moderetledaren Fredrik Reinfeldt talade i söndags och jag såg hur mycket folk han drog blev jag rädd. Det var absolut rekordpublik för en moderat talare i Almedalen.
Men alla partiledare drog mer folk än vanligt. Och i torsdags slog Mona Sahlin rekordet och drog den största publiken. Och hennes tal var vassare och mer ideologiskt innehållsrikt än Reinfeldts ensidiga skrämselpropaganda om de rödgrönas skattehöjningar. Almedalsveckan 2010 blev verkligen Mona Sahlins vecka. Hon har tillsammans med sin rödgröna kompisar levererat den en uppgörelsen efter den andra.
Rödgröna uppgörelser
På det sätter har det varit bekvämt för mig. De har kommit med uppgörelser om skolan, sjukvården och igår om kulturen. Kompromisser, som jag tycker är bra och bitvis förvånansvärt skarpa. Så om jag ska sammanfatta Almedalsveckan 2010, så vill jag utnämna den till gotlänningarnas och Mona Sahlins vecka. Mediamässigt kanske Littorins avgång och Schymans penningbrasa var störst.
Men för mig och många andra, så var Mona Sahlins och de rödgrönas många klara besked och gotlänningarnas stora deltagande i Almedalsveckan det viktigaste.