Möjlighet med stora risker
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Så långt är allt gott och väl. Men det finns också en baksida och den faller tyvärr lätt bort i den positiva hyllningskören till kongresshallen. Det är förståeligt att alla olika aktörer som ska tjäna pengar på hallen är måna om att få ut sitt budskap.
För snart sex år sedan skrev jag en ledare som innehöll bland annat följande text:
"Det är dock mindre förståeligt att tro att man kan mörka eller tona ner de ekonomiska riskerna som kongresshallen innebär för kommunen och dess invånare. Hur stort driftsunderskottet kommer att bli är det ingen som vet, men förmodligen blir det både stort och långvarigt. Finns det någon anläggning av motsvarande storlek som inte brottas med ekonomiska problem?
Det bästa sättet att förbättra förankringen av kongresshallen hos gotlänningarna är därför att köra en ärlig information om riskerna, istället för att bara hänvisa till att alla nya jobb uppväger kommunens kostnader. Trots allt är det kommuninvånarna som ska betala i egenskap av "ägare" till Gotlands kommun."
Ja, nu vet vi hur det gick. I fredagens GT kunde vi på nyhetsplats läsa att slutnotan blev 47 miljoner dyrare än beräknat och slutade på 188 miljoner kronor. Häftig felberäkning! Eller egentligen kanske inte en felberäkning utan ett medvetet överdrag. Under byggets gång ändrades nämligen förutsättningarna radikalt bland annat genom att antalet salongsplatser ökade, ett riktigt kök inreddes och scenutrustning inköptes.
Det blev säkert bra, men sättet att arbeta fram projektet är anmärkningsvärt och ger föga trovärdighet åt kommande projekt som kommunen står inför. Kommer även den planerade kryssningskajen och arenahallen att få stora budgetöverdrag? Återstår att se, men som sagt, det bästa är att köra med ärlig information och öppna kort, för det är ju trots allt kommuninvånarna som ska betala i egenskap av "ägare" till Gotlands kommun.