I förra veckan skrev tre opinionsanalytiker – Arne Modig, Bo Krogvig och Ulrica Schenström – på Dagens Nyheters debattsida om tecken på ett nytt politiskt landskap som de funnit i sina undersökningar.
En av dessa nyheter var Miljöpartiets ställning bland borgerliga väljare. De skrev:
"Undersökningen visar att Miljöpartiet har en stark ställning bland borgerliga väljare. På vår fråga svarar 34 procent av dem att de i dag, bland ett eller flera borgerliga andra partier, helst också vill se Miljöpartiet i regeringen. Bland moderata väljare är det i dag klart fler som vill ha Miljöpartiet än Centerpartiet i regeringen. Vilket visar hur försvagad Centerpartiets position är."
Det är väl i grunden positivt att alliansens väljare gärna inkluderar fler partier i samarbetet. Men det tog bara två dagar innan Miljöpartiet på samma plats – Dagens Nyheters debattsida – demonstrerande varför ett samarbete som ska inkludera både borgerligheten och Miljöpartiet blir mycket svårt att få ihop.
Då skrev nämligen Yvonne Ruwaida och Mehmet Kaplan om Miljöpartiets "nya" jobbpolitik. Som bland annat består av friår och arbetstidsförkortning.
Tankarna om arbetstidsförkortning är inte fullt så blåögda och destruktiva som de var en gång, men det är ändå ett djupt gap mellan alliansens arbetslinje och Miljöpartiets syn på arbetsmarknaden och på hur man skapar välstånd.
Om Moderaternas väljare just nu föredrar en koalition med Miljöpartiet framför Centerpartiet så säger det två saker.
1. De föredrar dem som för tillfället ser ut som vinnare framför dem som för tillfället ser ut som förlorare.
2. De har inte läst på.
Dessutom kräver att samarbete mer än en villig partner. Och mitt intryck är ju inte att Miöjöpartiet brinner av lust att bli Alliansens femte hjul.
Det är dock inte omöjligt att en koalition mellan Alliansen och Miljöpartiet kan bli halvt om halvt en nödvändighet om man ska kunna regera Sverige. Det beror på utgången i nästa val. Vad händer om de rödgröna blir större än Alliansen, utan att få majoritet (på grund av Sverigedemokraterna)?
Då kommer det att krävas en blocköverskridande lösning. Eller en minoritetsregering som är mycket skakigare än dagens. Eller omval.