Problemen infinner sig när man funderar över hur Riksbanken i Sverige - apropå deras senaste beslut om räntan och räntebanan - ser på framtiden. Då inser man att arbetslösheten, trots en god tillväxt och allt fler lediga jobb, aldrig i deras prognoser sjunker lägre än runt 6,5 procent.
Sänkta skatter biter inte
Detta är alltså den berömda arbetslinjen ligger. Efter 100 miljarder kronor i skattesänkningar (några omgångar av så kallade jobbskatteavdrag) ska tydligen över 300 000 personer gå arbetslösa när ekonomin sägs vara i balans.
Man ska vara rättvis och säga att kraftigt försämrad a-kassa och sänkta skatter har lett till att fler människor i dag är i sysselsättning. Men samtidigt är dock sysselsättningsfrekvensen nu låga 74 procent mot 80 procent när den var som allra bäst.Men arbetslösheten biter sänkta skatter inte på. Om det nu ens på allvar var avsikten. Regeringens politik är orättvis. Den straffar sjuka och arbetslösa, och kastar pengar efter dem som redan har. Men den är också ensidig och omodern.
Behövs utbildad arbetskraft
I dag behövs utbildad arbetskraft inom bland annat byggsektorn och ett antal teknikbranscher. Och kapacitetsutnyttjandet inom industrin i stort är nu uppe i nära 90 procent och fortsätter växa. När ekonomin växer, kommer behoven att öka. Samtidigt har regeringen slaktat arbetsmarknadsutbildningarna.
100 000 av de arbetslösa saknar gymnasieutbildning. Dessa och andra grupper - långtidsarbetslösa, personer med funktionshinder etc - behöver ett kunskapslyft nu för att matcha dem mot kommande ökad efterfrågan.
Idélös finansminister
Men vad är finansminister Anders Borgs (M) svar? Ett jobbskatteavdrag till har han utlovat kommande år.
Däremot finns ännu ingen idé om hur företagen ska få utbildad arbetskraft, eller hur de arbetslösa ska få nya kunskaper som de behöver för att alls ha en rimlig chans att få jobb på arbetsmarknaden.