Modell för att stärka landsbygden

Politik2011-12-14 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Flataklocken i Medelpad är sedan 1947 utsedd till Sveriges geografiska medelpunkt.

Orten har fått ge namn till landsbygdsminister Eskil Erlandssons (C) tanke om en metod för att stärka landsbygden genom att ha ett landsbygdsperspektiv i alla beslut i regering och riksdag. "Flataklocksmodellen".

Nu går arbetet med regeringens landsbygdsstrategi vidare genom bildandet av en arbetsgrupp med representanter från alla departement. Arbetsgruppen ska identifiera alla beslut och processer som påverkar förutsättningarna att bo och leva på den svenska landsbygden.

Metoden är enkel men effektiv. Genom att ställa två frågor om olika beslut får man också fokus på konsekvenser för landsbygden.

Fråga 1 är: innebär detta beslut att det blir lättare eller svårare att bo och leva i Flataklocken?

Fråga 2: blir det fler eller färre jobb i Flataklocken genom detta beslut?

Flataklocken i detta avseende blir alltså en symbol för svensk landsbygd.

Om landsbygden ska vara en levande plats och inte bara ett sommarland dit man åker för rekreation och upplevelser måste man vara ytterst medveten om hur politiska beslut påverkar dessa möjligheter.

Men det gäller inte bara att konstatera konsekvenserna, man måste dra slutsatser av insikterna också.

När all service dras in, steg för steg, är det en medveten handling av samhället. Vart och ett är beslutet kanske inte drastiskt men tillsammans blir det drastiskt och en ond cirkel.

Därför var Kerstin Kalströms (C) enkla fråga till Åke Svensson i måndags inte så enkel utan själva knäckfrågan: Vem ser helheten i alla de besparingar som nu beslutas i var och en nämnd?

Det handlar inte om partipolitik. Problemet och frågan hade varit lika aktuell under en annan majoritet.

Neddragningen av stödet till bygdegårdarna, som sittande rödgröna majoritet verkar ha fattat i ren okunskap, var dock ett drastiskt beslut för sig självt.

Lägg sedan på förslaget om skolorna och den sista livsnerven klipps av.

Och igen. Det handlar inte om att jag eller någon annan anser att alla skolor ska behållas på bekostnad av kvaliteten. Ingen tror hellre att tjänstemännens förslag kommer att genomföras rakt av men genom att det inte finns någon linje eller politisk ståndpunkt att utgå från skapas en enorm otrygghet. De olika skolorna ställs mot varandra i en desperat huggsexa om att nå fram till politikerna med sitt budskap.

Vi kanske behöver en Flataklocksmodell på Gotland också? "Buttlemodellen"?

Eller i vart fall att vi följer alla de fina planer som alla är ense om inte ska vara hyllvärmare utan levande dokument.