I veckan före pingsthelgen debatterade riksdagen privatiseringen av apoteken. Riksrevisionens rapport från i höstas innehöll en hel del synnerligen befogad kritik mot hur processen genomfördes av en avregleringsivrande regering.
Bland annat ansåg Riksrevisionen att förutsättningarna för nya aktörer varit oklara och att det finns risker att tillgängligheten på apotek i glesbygd mycket troligt kommer att försämras över tid.
En annan utgångspunkt för riksdagsdebatten var ett antal motioner i riksdagen om apoteksfrågan och dess hantering. Dessa innehöll bland annat förslag från Socialdemokraterna om att den så kallade 24-timmarsregeln, apoteksutbudet i glesbygden och äldres behov ska utvärderas.
Nya apotek bara i tätorter
Oppositionen gick i debatten hårt åt alliansregeringen och var starkt kritisk till avregleringen, den pekade på flera av dess negativa konsekvenser.
Tillgängligheten skulle öka. Det var ett av de viktigaste målen med omregleringen, avregleringen eller utförsäljningen, vilket ord man nu väljer att använda. Men har tillgängligheten ökat?
Visserligen kan konstateras att antalet apotek har ökat ganska kraftigt och det har blivit fler antal öppna timmar. Men tillgängligheten har inte ökat reellt. Nu finns det förvisso fler apotek (många av dessa kedjor har ägare i skatteparadis), men de nya har etablerats på orter som redan hade apotek. Nu konkurrerar de med varandra inom samma områden.
Det har faktiskt endast etablerats apotek på fem orter som inte hade apotek innan.
Avregleringen var oklok, sade socialdemokraten Lennart Axelsson i debatten. Den borgerliga majoriteten har slagit sönder ett väl fungerande apotekssystem.
I många olika sammanhang rapporteras om problem med att få den medicin man fått recept på eftersom den inte finns i lager, fortsatte han.
Sämre recepthantering
De farhågor för servicen i glesbygden som lyftes inför avregleringen kvarstår fortfarande. Dessutom fungerar inte systemet att informera om ett läkemedel tagit slut på ett apotek, så kan kunden i gengäld bli informerad om vilket annat apotek som har det i lagret som fanns före avregleringen.
I facket Farmaciförbundets arbetsmiljöbarometer 2011 får vi till exempel veta att över hälften av apotekspersonalen upplever att arbetsmiljön har försämrats efter avregleringen av marknaden. Bland dem som arbetar med att ge råd om läkemedel anger hela 57 procent att de inte har tid att ge bra rådgivning och över 20 procent känner oro för att recepthanteringen inte gjorts och görs korrekt.
Men det kanske allra allvarligaste problemet för kunderna är att recept inte alltid kan expedieras på det apotek som man vänder sig till. Läkemedlet finns inte i lagret och apoteket kan oftast då inte anvisa någon annan lämpligt apotek där läkemedlet i stället finns inne i lager. Följden blir en försämrad service för kunden.
Hot om överetablering
Svensk Apoteksförening, branschorganisationen som bildades när apoteksbranschen privatiserades, visar i en rapport att avregleringen har lett till hot om överetablering. Den har även ökat beroendet av kringförsäljning som smink och hårvårdsprodukter, eftersom det är svårt att konkurrera med pris på receptbelagda läkemedel trots att apoteken får subventioner.
Vi kan även se att det blivit en ökat kundkrångel.
Ett vet vi redan nu, någon succé är sannerligen inte avregleringen av apoteksmarknaden. Problemen är allt för uppenbara för att någon ska kunna gå på Moderaternas och alliansregeringens tunna argumentation.
Det är uppenbart att det för högern är viktigast med ideologiskt betingade avregleringar.