Ingrid Thunegard ondgör sig i en krönika på Gotlands Folkblads ledarsida över myndigheter som har synpunkter på hennes utvecklingsplaner på landsbygden.
Särskilt ifrågasätter hon att Miljö och hälsa ställer krav enligt livsmedelslagen.
Ingrid Thunegard hänvisar till Italien och Frankrike där de minsann inte följer livsmedelslagar utan till och med styckar kött i garage som sedan säljs på torget utanför.
Dödsfall i dysenteri
Att inte följa till exempel livsmedelslagen kan få mycket svåra konsekvenser.
Då jag på 70-talet var förvaltningschef för Miljö och hälsa förorsakade en person, genom att bryta mot livsmedelslagen, fyra människors död i dysenteri.
Därtill blev väldigt många personer mycket sjuka, inte minst barn och äldre. Konsekvensen av ett lagbrott kostade inte bara liv och ohälsa, utan också rent konkret mycket för oss alla på ön. Expressen varnade till exempel turister att besöka ön med dödssjukan.
Skäl för lagar
Dysenteriepidemin är ett tydligt exempel, men det finns fler än Ingrid Thunegard, som väljer att ifrågasätta lagar istället för att fundera över varför de själva blir ifrågasatta.
Lagar är inte tillkomna av en slump, utan precis tvärtom för att lösa problem som kan uppstå.
Det kan till exempel vara att personer som äger en markbit längs vår vackra kust vill bestämma efter eget huvud vad den ska nyttjas till.
I demokratisk ordning har vi därför i Sverige kommit fram till att det inte bara är ägaren som ska få bestämma, utan också vi andra.