Ibland kan man bli lätt förvirrad av ganska enkla händelser. Det hände mig i förra veckan när jag tog en av mina vanliga cykelturer i skogen mot stranden. Plötsligt kände jag inte igen mig längs den invanda vägen. Några dagar tidigare hade jag färdats samma väg genom den täta granskogen ackompanjerad av sången från skogens alla fåglar, men nu var här ett kalhygge och alldeles tyst och öde.
Naturligtvis måste dagens skogsbruk bedrivas rationellt, men jag kan inte låta bli att reflektera över om det är nödvändigt att slutavverka ett skogsparti just under den korta tid som alla fåglar häckar? Hur många bon strök med den här gången? Diskuterade frågan med en granne i skogsbranschen och fick svaret att ekonomin styr och det blir för kostsamt att göra uppehåll under några försommarveckor med hänsyn till fågellivet.
Känns lite märkligt med tanke på alla tjusiga ord inom skogsnäringen om miljöcertifiering, miljöhänsyn, biotopskydd och allt vad det heter. För som vanligt är det alltså de ekonomiska intressena som segrar över naturen. Kanske är det trots allt tur att Greenpeace håller ett vakande öga på de stora skogsbolagens härjningar i norr, där kalhyggena har gigantiska ytor jämfört med det jag såg.