Så var det dags igen för ytterligare en flygövning på låg höjd över Gotland. Senast det skedde var i maj, den tidpunkt som fågellivet är som känsligast.
Men det är inget som verkar bekymra Försvarsmakten och även om påverkan på naturen inte är lika stor nu i september är det svårt att inte ställa sig frågan: Varför måste alla övningar ske under de månader som ofta har de bästa yttre förutsättningarna med klarblå himmel och lite vind?
Vikten av realism brukar alltid påpekas som viktiga, något som övningar i exempelvis januari borde kunna erbjuda med dålig sikt, blåst och kanske minusgrader.
För det kan väl inte vara så att man kallt räknar med att den lede fi bara dyker upp just när det är fint väder?