Jonas Niklasson skrev klokt på den här sidan den 10 januari om pojkars begränsade valmöjligheter och att det talas väldigt lite om detta i debatten om könsroller och jämställdhet.
Framför allt av män.
Könsroller är ett ämne som av någon anledning mest diskuteras av kvinnor.
Det finns mycket att diskutera om de stereotypa roller somliga tvingar in små pojkar och flickor i. Tyvärr stannar debatten ofta i en icke konstruktiv diskussion om man ska tillåta sina unga flickor att passera den rosa prinsessperioden eller om man ska tvinga dem att istället leka med bilar.
Av någon anledning diskuteras inte om man ska avbryta pojkars vildbasarperioder med att tvinga på dem rosa prinsesskläder. Pojkars vilda och ofta våldsamma lekar legitimeras allt som oftast med att "pojkar har ju så mycket spring i benen".
Jag tror inte på tvång åt något håll, barn provar på och letar efter sin identitet och så länge de kan välja mellan bilar eller prinsesskrona är allt i sin ordning.
Däremot är det dags att kanske se en helhet i den verklighet vi lever i där män på ett alldeles självklart sätt bereds plats och utrymme medan kvinnor ofta får kämpa sig till detsamma.
Om det redan börjar på dagis där pojkarna tillåts rusa och rasa med förklaringen att "såna är pojkar" medan flickornas lugna lekar inte "skyddas" utan de får leva med att hela tiden störas av bråk och liv med förklaringen att "såna är pojkar", då är det kanske inte så konstigt att världen ser ut som den gör?
Unga pojkars behov av explosiva lekar ska självklart inte hämmas men i sociala sammanhang funkar det lika dåligt för såväl 6-åringar som 26-åringar att slå tjejerna i huvudet för att få uppmärksamhet.
Det är trots allt mer accepterat att vara en sportig och utåtagerande flicka än en pojke som gillar att pyssla och dansa. Vilket är helt galet.
Jag hoppas, liksom Jonas Niklasson, att fler dörrar ska öppnas för unga pojkar så att de får hålla på med och utvecklas inom vad det nu må vara som de gillar att syssla och pyssla med.
Utan att man gör stora ögon och en grej av det hela.
Jag hoppas också att debatten kan hålla dörrarna öppna för fler män att våga vädra sina åsikter utan att direkt dunkas i huvudet av tvärsäkra hard core feminister för att de kanske ser på saken på ett annat sätt.
Männens perspektiv i jämställdhets- och genusdebatten behövs!