Ibland när saker går på tok och två olika beslut inte hänger ihop logiskt så talar man om att den "den ena handen inte vet vad den andra gör".
Ibland är det värre än så. Ibland vet inte ens den vänstra handen vad den vänstra handen gör. Det tycker jag blir uppenbart när man ser hur Region Gotland behandlar sina äldreboenden.
Å ena sidan har vi äldreboendet Pjäsen, som Region Gotlands rödgröna majoritet av ideologiska skäl kommunaliserade driften av, trots att man uttryckligen var nöjd med den privata entreprenören. Allt tyder på att kostnaderna kommer att öka. Hur det blir med kvaliteten återstår att se.
Samtidigt som man återkommunaliserar verksamhet så säljer Region Gotland i stor skala ut de fastigheter som rymmer äldreboenden och gruppboenden. Ja, när det gäller exempelvis Åkermanska så säljer man dessutom till ett pris (34 miljoner) som är väsentligt lägre än värderingen (50 miljoner).
Socialnämndens ordförande Hanna Westerén, som drev igenom kommunaliseringen av Pjäsen, förklarade i lördagens GA:
– Det var läge att gå vidare med försäljningen.
Ideologisk kommunalisering av verksamhet men utförsäljning av kommunala fastigheter. Vilka motiv kan förklara en så spretig bild?
För privatpersoner är det oftast dyrare att vara hyresgäst än att äga sin egen bostad. Visst kan man få loss pengar genom att sälja sitt hem och hyra in sig någonstans. Men på sikt är det troligen ekonomiskt ogynnsamt. Plus att alla kontanter man plötsligt har kan locka en att konsumera mycket mer än man egentligen har råd med.
Ändå är det så här Region Gotland agerar. Man säljer fastigheter där man sedan sitter som hyresgäst, vilket kan leda till stigande kostnader i framtiden.
I fredagens GA sade fastighetskonsulten Mikael Lundström:
– En trend vi ser allt mer. Drivet i landsting och kommuner att sälja är att man har fokus på omsorg och skola och behöver kapital.
– Vi ser framför oss en kraftig ökning eftersom många kommuner har ansträngd ekonomi.
Så det är ett sätt att få pengar att finansiera mer verksamhet än man annars skulle ha råd med.
Men vad gör man när pengarna från försäljningarna är borta och man bara sitter kvar med dyra hyreskontrakt? Då kommer man att tvingas till ÄNNU större besparingar i verksamheten.
Av någon anledning kommer jag att tänka på när Regionen sålde sina fastigheter i innerstaden, till ett pris som ungefär räckte till två årshyror på Visborg.