M som i manifest, moderat och majoritet

Ljusblå optimism. Pappreinfeldt flankeras av Gustaf Hoffstedt, valgeneral Anders Skantz och Lena Celion.

Ljusblå optimism. Pappreinfeldt flankeras av Gustaf Hoffstedt, valgeneral Anders Skantz och Lena Celion.

Foto:

Politik2010-08-17 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I går presenterade statsminister Fredrik Reinfeldts sin nya bok "Framåt tillsammans - Min berättelse om Föregångslandet Sverige". Det är roligare läsning än Mona Sahlins problemfyllda dystopi "Möjligheternas land".
Moderaterna har gott självförtroende nu. Så gott att de valde att presentera valmanifestet för Gotland på en lördag i sällskap med en Reinfeldt i papp.

Gotländska medier tog framförallt fasta på att Moderaterna siktar på att bli Alliansens största parti på Gotland.
Självklart ska det vara ett mål. Det ska inte ses som en markering mot Centerpartiet. Samarbetet har fungerat med Centern som ledande Alliansparti. Men nog skulle den gemensamma politiken få en något annorlunda utformning om vi fick ett majoritetsskifte inom Alliansen.

Även om det vore en uppskakande upplevelse för maktvana Centern, så är jag säkert på att samarbetet skulle tåla påfrestningen. Speciellt om Moderaterna visar sig mer lyhörda mot Alliansminoriteten, än vad som stundom varit fallet under innevarande mandatperiod.

Valmanifestets innehåll känner man annars till stora delar igen från de program som tidigare publicerats.

Där finns en del spännande idéer. Allra mest intressant tycker jag att förslaget är, att göra kommunala bolag av lasarettet och folktandvården. Dessa verksamheter kan behöva professionella styrelser, efter nära fyra decennier av permanenta underskott.
Politikerna kan koncentrera sig på att ställa krav och representera medborgarnas intressen av en fungerande sjukvård.

Mindre välbetänkt är däremot att Moderaterna fortfarande hänger sig fast vid de grusade planerna på en evenemangsarena. Den bågen har redan spänts, och strängen brast. Det skissas på en alternativ plan: en sporthall.
Är det meningen att det ska bli både sporthall OCH evenemangsarena?

Socialdemokraterna tycks däremot ha kört fast i gamla spår. Oppositionsrådet Åke Svensson skrev faktiskt i går, på GT:s vänstra ledarsida, om villkoren för museijärnvägar.
Vilket vallokomotiv! Jag gillar också tåg, men det förvånar mig att en som gör anspråk på att bli kommunstyrelsens ordförande anser att det är detta han vill tala med väljarna om mitt i brinnande valrörelse.

Osökt kommer jag in på ett förslag som i går lades av Sven Bosarfve, förstanamn på Folkpartiets riksdagslista.
Bosarfve vill att Alliansen redan nu ska enas om att inte tillsätta något oppositionsråd, oavsett hur det går i valet.
Ett bra förslag, tycker jag som drivit samma ståndpunkt på denna sida.

Om Alliansen är tydliga på denna punkt nu, när det fortfarande är osäkert hur valet i kommunen kommer att gå, så väcker det respekt. Att avskaffa oppositionsrådet efter att ha vunnit valet framstår däremot lätt som att sparka på en förlorare som redan ligger ner.

Att kommunen sparar mer än 800 000 kronor är den lilla vinsten. Än viktigare är att oppositionen blir hungrigare och bättre av att motas bort från köttgrytorna. Och är det inte bra att politiker som förlorar val går ut på den reguljära arbetsmarknaden?