LEDARE: Lyft fram Stasi i ljuset

I dag ter sig kommunismens järngrepp över halva Europa svår att föreställa sig, trots att det bara gått drygt två årtionden sedan Sovjetunionen och Östeuropa var ett hot mot friheten i bland annat Sverige. Än svårare att förstå är hur ett så barockt land som Östtyskland kunde utgöra en lockelse på människor i demokratiska länder som Sverige. Tänk bara på Berlinmuren och angiverisystemet. Men i Säpos arkiv finns dokument om svenskar som gick den östtyska diktaturens ärenden. Uppgifter som är hemligstämplade.
Forskaren Birgitta Almgren har utan framgång försökt få tillgång till dokumenten. Så sent som 17 februari avslog Kammarrätten hennes överklagande av Säpos beslut att inte lämna ut uppgifterna. Hennes hopp står nu till Regeringsrätten.
Alla länder utom Sverige öppnar arkiven för forskning om kontakterna med DDR, skriver Birgitta Almgren i Dagens Nyheter. Hon ger - med rätta - inte mycket för argumenten att ett offentliggörande skulle skada rikets säkerhet, Säpos underrättelseverksamhet eller enskilda individer.
Folkpartisten Carl B Hamilton har argumenterat för att man i det sistnämnda fallet kan vända på saken. De vars namn finns i akterna bör få en chans att nu, medan de är i livet, rentvå sina namn om de hamnat i registren på felaktiga grunder. Och, kan man tillägga, det finns ett allmänintresse av att veta vilka som varit stasiagenter, även om brotten är preskriberade.
För Sverige som land är det dessutom viktigt att genomlysa den här historiska tiden och dra lärdomar av den. Namnen på stasi-svenskarna bör därför offentliggöras.

Ledare: Lyft fram Stasi i ljuset