LIBERAL KOMMENTAR
En färsk rapport från TCO, ”Regionernas arbetsmarknad 2011-2030”, spår att Sverige år 2030 kommer att ha ökat sin befolkning med cirka en miljon invånare. Nästan hälften, 460 000 personer, kommer att bosätta sig i Storstockholm och av resten hamnar de flesta i de övriga storstadsregionerna. Det som är grönt på kartan kommer att bli allt mer glest befolkat med följd att service och välfärd blir svårare att upprätthålla.
Vilka konsekvenser får detta för Gotland? Det beror på hur regionen och även staten agerar. Vi ska inte utesluta att man kan göra något gott av utvecklingen.
Även på Gotland sker en omflyttning från land till stad. Fler vill bo i eller nära Visby, att pendla från exempelvis Sudret till arbete i Visby är tidsödande och dyrt och arbetstillfällena på södra Gotland är inte många, i alla fall nio månader om året.
Men vi måste sluta fokusera på heltidsboende. Provgute i all ära, men med ny teknik och en fungerande infrastruktur skulle det gå att lura av fastlandet fler dagar per år. Man behöver inte ta allt på en gång.
Fler och fler människor sköter en del av sitt arbete hemifrån. 40 procent av företagen i Sverige har anställda som regelbundet utnyttjar denna möjlighet (SCB). Det kan handla om någon enstaka dag när en förälder vabbar men det är inte ovanligt att det sker regelbundet, till exempel en dag i veckan på grund av lång resväg till arbetet.
Det är här det finns möjligheter. Tänk om man kunde få de sommargotlänningar som ändå sitter i Stockholm och längtar hit ta med sig jobbet och distansarbeta några dagar per månad. Ju mer denna möjlighet underlättas, desto fler skulle utnyttja den. För detta behövs inga nya arbetstillfällen på södra Gotland. Däremot skulle sådana skapas när efterfrågan på service och handel ökar.
Argumenten har sommargotlänningarna själva, många skulle nog till och med kunna tänka sig att byta till en mindre bostad i storstaden för att satsa mellanskillnaden på ett fint hus på Gotland. Och sedan vill man ju utnyttja det så mycket som möjligt. Men de behöver fungerande post, mobiltäckning och framför allt bredband. Och inte minst en annan syn från regeringen på Gotlandstrafiken. Om biljettpriserna skulle följt konsumentprisindex de senaste 30 åren skulle reskostnaden för den som vill åka ner en vecka och distansarbeta vara cirka 950 kronor (en vuxen plus bil, ej mantalsskriven på Gotland). Nu kostar resan drygt 1 500 kronor.
Vad säger då TCO-rapporten om Gotlands framtid? Ingenting faktiskt. Här tillhör vi ”Småland och öarna” som sammantaget kommer att få se sin befolkning öka med sex procent fram till 2030 (jämfört med Storstockholms 22 procent).
Det är bara att se till att rapporten får fel. Börja med att ta ifrån fastlandet en dag i taget.