Lundby-Wedin är en belastning

Foto: Jessica Gow/SCANPIX

Politik2009-03-31 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
LO leds nu av en dementimaskin på tomgång. Men varvtalet är högt. Wanja Lundby-Wedin slåss för sin överlevnad och hon gör det utan att få in en enda klockren träff. Hon "känner sig lurad" men kan inte förklara hur det har gått till. Han har blivit "förd bakom ljuset" men kan inte peka ut någon som fört. Hon gör slarviga uttalanden om hur mycket Christer Elmehagen, AMF:s förre vd, kan tvingas betala tillbaka, utan att det ännu är förankrat i verkliga fakta. Och hon uttalar sig för Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström, som senare tvingas göra klart att hon gjort det utan grund.

Dessutom finns det andra dyra pensionsavtal från styrelser där Wanja Lundby Wedin sitter, bland annat i AFA Försäkring . En soppa som ännu så länge bubblat i bakgrunden av pågående pensionsskandaler. Om Lundby-Wedin lyckas rida ut den här stormen så kan det innebära att nästa storm drabbar ett redan sargat skrov.

Men LO:s ordförande tänker inte avgå. Till LO-Tidningen säger hon:
- Det vore fegt att göra det.
- Jag har fått ett förtroende från medlemmarna. Jag kan inte svika det förtroendet.

För det första: Hon fick ett förtroende. Det betyder inte att hon har det. Det är inte hennes att lämna ifrån sig eller behålla.

För det andra: Fegt? Det handlar inte om mod. Det handlar inte ens om Wanja Lundby-Wedin personligen. Det handlar om att kunna företräda medlemmarna på ett effektivt sätt.

Jag ska inte gråta några krokodiltårar över konsekvenserna för LO. LO är många saker, till liten eller stor nytta för medlemmarna, men LO är också en socialdemokratisk kamporganisation med extremt nära band, ekonomiska och organisatoriska, till socialdemokraterna. Wanja Lundby-Wedin sitter i partiets verkställande utskott.
Ur den synvinkeln har jag inget alls emot att hon sitter kvar, eftersom LO politiska inflytande på opinionen är vingklippt så länge hon gör det.

Men å andra sidan är det inte bra om LO har en ordförande som nu måste försöka rädda sin egen image genom att i varje möjligt läge visa hur radikal hon är. Det kan ödelägga många möjligheter till samförstånd mellan arbetsmarknadens parter, nu när ett sådant samförstånd behövs som bäst för att rädda jobb.