LRF ser alternativ till reservatsraseri

Foto: Rolf Jönsson

Politik2009-02-20 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Tusan också. En inbokad tjänsteresa kom i vägen. Ville verkligen lyssna på LRF:s presskonferens i onsdags, där bland andra LRF Skogsägarnas chef Linda Hedlund talade om naturvårdsfrågorna och äganderätten. Det vill säga: hur ställer sig LRF till att naturvårdarbetet bedrivs på ett sådant sätt att allt fler markägare på Gotland tappar mark till naturreservat och andra naturskydd.

Förslaget som LRF presenterade, och som lämnats till regeringen, tycker jag är konstruktivt. LRF vill att Gotland skall få arbeta efter en finländsk modell där ägarna själva anmäler intresse av att skydda sina marker. Och får ersättning för detta skydd. På så sätt kan markägarnas kunskaper komma till nytta, och man kan begränsa naturskyddets negativa inverkan på den lokala ekonomin.
Regeringen har faktiskt redan givit Naturvårdsverket och Skogstyrelsen uppdraget att bedöma om Sverige kan använda eller åtminstone lära något av det finska programmet (som heter Metso). Då miljöminister Andreas Carlgren talade om detta vid Artdatabankens Flora- och faunakonferens i april 2008, så presenterade han i och för sig Metso som ett komplement till dagens svenska arbetsmetoder, snarare än som ett alternativ.

Men det finns goda skäl för att just Gotland bör få bedriva försöksverksamhet enligt Metsos principer. Till dessa skäl hör att det svenska områdesskyddet är illa avpassat för gotländska förhållanden. På fastlandet har man ofta kunnat välja att skydda områden av statens egen skog. På Gotland ägs skogen av många och förhållandevis små markägare, som drabbas hårt när storskaliga lösningar pådyvlas från ovan.
Vad det kan leda till illustrerades väl av intervjun med skogsägaren Torsten Andersson i gårdagens GA. Länsstyrelsen vill åt halva hans fastighet och hela han skogsmark för att bilda ett naturreservat. Ersättningen bedömer Torsten Andersson som långt under marknadsvärdet. Och för hällmarken, som pekats ut som lämplig för vindkraft, får han tydligen inte en krona. Men om någon verkligen bygger ett vindkraftverk så innebär det stora årliga intäkter för markägaren.

Vi behöver en Gotlandslösning för naturskyddet. I väntan på ett mer ändamålsenligt naturskydd för Gotland så är det nu viktigt att markägare får andrum. Närmare bestämt de markägare som redan hamnat i den rävsax länsstyrelsen reserverar för ägarna till den mark där statens förlängda arm på Gotland vill inrätta nya reservat.