Gotland är en företagsam region. Här finns massor med småföretag vilket till stor del är förklaringen till att vi står förhållandevis stadigt även när ekonomierna svajar i både landet och världen.
Men när det handlar om vissa saker är företagsamheten förvånansvärt frånvarande.
Behövs det insatser av det ena eller andra slaget är det oftast "kommunen" (numera regionen) som förväntas ordna biffen.
Vi är ganska bra på att lägga ansvaret utanför oss själva lite överallt på Gotland. Det är "rika fastlänningar" som kommer hit och köper upp hela Gotland. Däremot är det ingen som säljer till högstbjudande av fri vilja eller?
Ett annat aktuellt ämne är handeln i Visby. Denna styrs enbart av hur nära butiken man kan komma med bil verkar det som. Det är bilförbud och p-avgifter som är den enda orsaken till att kunder överger en gata och borttagandet av dessa styrmedel är också den enda lösning som diskuteras för att lösa problemen.
Hotet om Adelsgatans död liknar lite sagan om Peter och vargen. Om det blev gågata skulle gatan dö, bilförbudet sommartid skulle definitivt leda till att gatan skulle tvärdö.
Än lever den kvar.
Jag inser att trafiken och tillgängligheten är viktiga faktorer men knappast det allena saliggörande. Egna initiativ för att stärka butiksgatan diskuteras säkert men hörs inte lika högt.
Upprustningen av gatan för något år sedan gjorde den både mer trivsam och lockande men det behövs mer.
Varför inte, till exempel, låta Adelsgatan ha öppet när människor är lediga och har tid att handla? När sommaren är över återgår så gott som samtliga butiker i Visby att stänga klockan 18. På söndagar är det helt stängt och lördagarna stänger man 13.00.
Det är inte en enkel sak att vända konsumtionsmönster. Nu har alla lärt sig att det är stängt så det tar tid att lära om. Men jag tror att det är grepp som dessa som måste bedrivas, parallellt med arbetet gentemot myndigheterna för bästa möjliga förutsättningar.
Enskilda kommersiella butiker ska inte sponsras av samhället. Däremot har samhället ett ansvar för att värna alla delar av staden, kanske speciellt Visby innerstad. Den får inte bli ett museum.
Till skillnad från andra städer som brottas med dragkampen mellan stadskärnor och moderna köpcentrum i städernas utkanter, har Visby en fantastisk fördel.
Vår innerstad är ett dragplåster i sig. Det måste gå att utnyttja på fler sätt än att besökarna ska kunna köra så nära som möjligt med bil.