Hur står det till med jämställdheten i Sverige? Inför den internationella kvinnodagen 8 mars har LO släppt Jämställdhetsbarometern. Det är en gedigen rapport där LO med hårda fakta jämför villkoren för kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken.
Arbetarkvinnor har i störst utsträckning deltidsanställningar, jobbar flest kvällar och nätter, har oftast delade turer, har minst inflytande över sin arbetstid, störst psykiska och fysiska krav i arbetslivet och är oftast utsatta för våld eller hot om våld.
När arbetarkvinnor inte är på arbetet är det de som oftast är föräldralediga, lämnar och hämtar på dagis, tar hand om de äldre samt städar, tvättar och diskar.
Samhällets gummiband
Kvinnorna är de som förväntas vara flexibla. De är samhällets gummiband, de som håller ihop arbete och familj. Men dessa två sfärer av arbete, på arbetsplatsen och i hemmet, ställer så stora krav på arbetarkvinnor att de inte går att kombinera. Därför tvingas många arbetarkvinnor att arbeta deltid för att orka med.
Också när det gäller den lön som faktiskt betalas ut är klyftorna stora. Arbetarkvinnorna tjänar i genomsnitt 17 000 kronor i månaden, arbetarmännen tjänar 23 000 kronor, tjänstemannakvinnorna tjänar 27 000 kronor och tjänstemannamännen tjänar 37 000 kronor i månaden. Som en konsekvens av villkoren på arbetet, arbetet i hemmet, omöjligheten att kombinera dessa två samt sämre ekonomiska villkor är det också arbetarkvinnorna som har störst problem med sömn, värk, stress, oro och ångest.
Jämställdheten går oerhört långsamt fram konstaterade LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson i veckan. Samtidigt har 2000-talets diskussioner om jämställdhet till stor del fokuserat på det så kallade livspusslet, hur gummibanden ska töjas, hur tiden ska räcka.
Lösningarna blir då individuella: Städhjälp, barnvakt, RUT-avdrag och kanske en butler i tunnelbanan? Alla är individer och får välja sina egna individuella lösningar.
Vilken valfrihet?
Men vilken valfrihet finns i verkligheten? Vilken makt har en kvinna som arbetar deltid i äldreomsorgen att välja att jobba heltid? Att välja högre lön? Att välja ett annat yrke?
Vårt samhälle kommer alltid att behöva professionell personal som tar hand om oss när vi inte kan göra det själva. Varför ska inte då det arbetet värderas högre?
LO gör i och med Jämställdhetsbarometern upp med liberala maktbegrepp, synliggör klass och könsstrukturer, visar hur de samverkar samt kommer med konkreta förslag.
Som rätt till heltid, kvoterad föräldraförsäkring, utökad barn- och äldreomsorg, arbetsmiljöarbete, stärkt anställningstrygghet samt att fack, arbetsgivare och stat tillsammans tar ett riktigt ansvar för jämställda löner.
LO:s förslag skulle ge reella förbättringar i många kvinnors vardag. Nu återstår att se när Sverige får en regering som är intresserad av att föra denna politik.