Livet på landet låter och luktar
God granne.Foto: Kirsty Wigglesworth/SCANPIX
Foto: Kirsty Wigglesworth
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I torsdagens GA oroar sig LRF Gotlands ordförande Anna Törnfeldt över en dom mot en lantbrukare i Luleå. Sedan grannar klagat över lukten tvingar miljööverdomstolen nu honom att anlägga ny gödselplatta och bygga om ventilationen för stora pengar. Hon säger:
- Det här kan sluta med att det lönar sig att klaga för minsta lilla, och att bönder inte längre kan driva sin lantbruksverksamhet. Vad jag förstår är gården i Luleå en välskött nötgård där det inte handlar om några extrema förhållanden.
- Många gånger är det sommargotlänningar och personer som valt att flytta ut på landet som klagar.
Hennes oro är helt befogad. Och den här typen av orimliga krav begränsar inte bara möjligheterna att bedriva lantbruk och andra kommersiella verksamheter på landsbygden. Det blir också svårare att få bygglov på landsbygden när kommersiella verksamheter redan finns etablerade i närheten.
Ett komiskt exempel på det fick vi här på Gotland för några veckor sedan. Det var ett par som inte fick bygglov till ett boningshus vid Mojner i Boge. Både byggnadsnämnden och länsstyrelsen har kommit fram till att det är stor risk att de skulle bli störda av den åkeriverksamhet finns på fastigheten.
Men en liten detalj kan ju vara viktig i ärendet. De som sökte bygglovet är samma personer som driver åkeriet. De fick alltså inte bygga för att det finns en risk för att de kan störa sig själva. Och vad ska då hända om de stämmer sig själva inför domstol och klagar på ljudet från tunga fordon? Suck.
Om hela landet ska leva som något mer än en pittoresk plats för rekreation så måste vi göra oss mer realistiska föreställningar om vad livet på landet innebär. Det är inte ett utomhusbibliotek. Det luktar. Det låter. Lev med det.