Liten skillnad på dansk och svensk arbetsmarknadspolitik
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Bilden av svensk respektive dansk arbetsmarknad är både mer nyanserad och komplicerad när samtliga tre faktorer - anställningstryggheten, ersättningssystemet och arbetsmarknadspolitiken - i flexicurity-modellen granskas mera djupgående.
90 procent i a-kassa
Ostridigt är den lagstadgade anställningstryggheten i Danmark sämre än i Sverige. Men å andra sidan kompenseras den i många fall med starkare kollektivavtal än de svenska.
Ostridigt är också att arbetslösa danskar får 90 procent i a-kassa de första fyra åren. Det är klart bättre än i Sverige. Men betydligt fler danskar än svenskar slår i taket i försäkringen. Detta gör att den genomsnittliga kompensationsgraden vid arbetslöshet är i sjunkande.
Den danska arbetsmarknadspolitiken är dock betydligt aktivare. Här har Sverige något att lära. Det gäller inte minst när det gäller de personliga kontakterna mellan den arbetslöse och arbetsförmedlingen samt i matchningen till ett nytt jobb. Här behöver de svenska förmedlingsinsatserna bli bättre.
Men utöver detta? Tja, då finns det faktorer som snarare talar till vår svenska modells fördel. Den borgerliga danska arbetsmarknadspolitiken går ut på att de arbetslösa ska ut i arbete så fort som möjligt. En i sig klok målsättning.
Baksidan är att det skett och sker på bekostnad av framtidsinriktade utbildningsinsatser som behövs för att stärka de arbetslösas framtida ställning på arbetsmarknaden.
Elevers arbete räknas
Ett av den svenska högeralliansens favoritargument är att ungdomsarbetslösheten är betydligt lägre i Danmark än i Sverige. Grundskole- och gymnasieelever som deltidsarbetar i Danmark registreras som sysselsatta. Något som i sin tur förbättrar den danska jobbstatistiken.
Också detta sker på bekostnad av utbildningssatsningarna. Danska 15-åringar har i jämförelse med Sverige något lägre kunskaper än jämngamla svenska ungdomar.
Under gymnasie- och högskoletiden jobbar de danska ungdomarna vid sidan av studierna. Positivt i så motto att övergången till arbetslivet blir smidigare, men utbildningstiden blir längre. Studierna blir lidande när många danska ungdomar samtidigt jobbar.
Sverige har en betydligt högre sysselsättningsgrad bland den äldre arbetskraften och att fler i utlandet födda nya medborgare i Sverige än i Danmark också har kommit ut på arbetsmarknaden.
Totalt är skillnaderna mellan Danmark och Sverige på arbetsmarknadspolitikens område i grunden inte så stora.
Den väsentliga förklaringen till den just nu lägre arbetslösheten i Danmark ska kanske i stället sökas i att danskarna gick igenom sin ekonomiska kris redan på 1980-talet, medan Sverige drabbades ett knappt årtionde senare.
Av de runt en halv miljon jobb som då försvann i krisbekämpningens spår i Sverige har nu runt 300 000 återvunnits.
Måste vässa politiken
Återstår dock ytterligare cirka 200 000 - 250 000 jobb innan Sverige är tillbaks på samma högsta sysselsättningsnivå innan bank- och fastighetskrisen slog till i början av 90-talet.
I det korta perspektivet kan det se ut som Danmark har kommit något bättre ur krisen, eftersom den kom tidigare där än här. Men det säger inget om hur det kommer att se ut på ytterligare ett antal års sikt.
Då kan det kanske snarare vara Sverige som blir den relativa vinnaren. Också på arbetsmarknadspolitikens område. Förutsatt att vi förmår att ytterligare "vässa" politiken där det nu finns vissa brister.