Listorna som väger tungt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Först ligger vi kvar och harvar på nedre botten av Svenskt Näringslivs ranking och i förrgår stod det klart att vi formligen störtdykt på tidningen Fokus ranking.
Ändå verkar många trivas ganska bra här.
Vi har en tillgänglighet i sjukvården som få andra regioner kan mäta sig med. Vi hinner med att både gå på banken och handla på lunchen.
Ja, det finns så klart nackdelar men bilden av Gotland enligt olika rankinglistor och den faktiska upplevelsen av att bo och arbeta här haltar betänkligt.
En annan bild av Gotland är att det här under 2009 startades 424 nya företag som anställde drygt 700 personer. Det motsvarar 11,7 nya företag per 1 000 invånare i yrkesför ålder. Bättre än Sverige i genomsnitt med 10,0 per 1 000 invånare.
Det som drar ner betyget ordentligt i Fokus ranking är bland annat äldreomsorgen som går runt på mindre pengar än snittet och jämförbara kommuner.
Betyder det automatiskt att vi har en sämre äldreomsorg?
I så fall borde sjukvården kompensera detta eftersom den kostar mer här än på andra håll.
Det är lite för enkelt att komma undan resultaten i olika rankningar genom att ifrågasätta metoder och frågeställningar. Men det stora problemet som jag ser det är de signaler och budskap rankningarna skickar ut. Hur ska vi kunna balansera dessa och hur ska man kunna nå ut lika brett och massivt som de olika listorna?
Det är lite som med PRO:s matprisundersökning. Trots att den knappast beskriver verkligheten styr den mångas val av butik att handla i. Listan väger tyngre än verkligheten.
Listor är dock optimala att göra nyheter på. Därför får alla sorters listningar oftast stort utrymme i medierna. Och det som får stort utrymme i medierna skapar debatt och påverkar i hög grad politiska beslut.
Även om alla vet att det finns massor av brasklappar och reservationer för eventuella missvisningar med i beräkningarna.