Vi måste sluta prata om strukturell diskriminering eftersom vi då glömmer ”rasismen som drabbar etniska svenskar”. Det skrev Robert Hannah och Simona Mohamsson, folkpartister och riksdagskandidater, på DN debatt (http://www.dn.se/debatt/aven-rasism-mot-etniska-svenskar-maste-bekampas/) i måndags.
”Utanförskap föder rasism” skriver de och menar att det i förorter finns negativa attityder mot vad de kallar svenskhet. De citerar Nelson Mandela och menar att vänstern gör fel som pratar om hudfärg. Frågan är om de hade sagt samma sak till Mandela under apartheidtiden?
I nästa andetag skriver de själva om ”rasism mot vita” och gör en åtskillnad mellan ”det svenska samhället” och ”förorten”. Både högern och vänstern pratar alltså om hudfärg. Skillnaden är att vänstern gör det för att belysa och bekämpa orättvisor medan högern endast gör det när vitas privilegier ifrågasätts.
Hannahs och Mohamssons text är inte det enda exemplet på denna liberala antirasism. Både Jasenko Selimovic (DN 2013-03-27) ) (http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/jonas-min-van/) och Damon Rasti (SvD 2013-09-11) (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rasismen-vi-sallan-pratar-om_8503088.svd) har fört liknande resonemang: Eftersom det finns fördomar bland både serber, bosnier, irakier, iranier, danskar och svenskar går det inte att prata om en strukturell rasism.
Öppna dörrar
Men de slår in öppna dörrar. För en av antirasismens grundsatser är just denna: Vi är alla, oavsett bakgrund, människor med fördomar. Problemet med att prata om ”rasismen mot etniska svenskar” är, förutom att det är ett mantra lånat av Sverigedemokraterna, att den strukturella rasismen relativiseras.
Det förhåller sig på liknande sätt med mäns våld mot kvinnor. 85 procent av de som misstänks för våldsbrott mot kvinnor är män.
Visst förekommer det att kvinnor misshandlar män. Men genom att ständigt diskutera dessa fall som utgör en klar minoritet relativiseras det strukturella, nämligen mäns våld mot kvinnor.
Strukturell rasism
Vad är då strukturell rasism? En studie från Lunds universitet visar att Erik har 50 procents högre chans att bli kallad till arbetsintervju än Hassan, fast de har likadana CV:n.
En studie från Växjö universitet visar att personer med svensklingande namn får fyra gånger fler erbjudanden om lägenheter än personer med arabiskklingande namn. Enligt Klara Hradilova Selin, forskare på Brottsförebyggande rådet, särbehandlas personer med utländsk bakgrund i alla delar av rättsprocessen.
Svarslös
Dessa strukturer är inget som uppstått ur ett vakuum utan bygger på befintliga diskurser som har sina rötter i kolonialismen (SOU 2005:41).
Inför dessa fakta står den liberala antirasismen svarslös. För Selimovic blir lösningen att den som utsatts för rasism ska ”välja att vara tacksam”.
För Hannah och Mohamsson blir lösningen att vissa ska göra en klassresa och lämna förorten. För de som blir kvar har liberalismen ingen lösning.