Man agerade fel från början. Det är ingen sund affärsrelation att hyra ut något billigt och låta hyresgästen renovera och investera i en fastighet som den inte äger. Ändå är det inte första (och sannolikt inte sista) gången som Region Gotland väljer denna "listiga" lösning. Tyvärr.
Region Gotland borde ha förstånd att inte försätta sig i den situation som Regionen nu befinner sig i. Och Leva-bolagen borde också ha anat oråd. Men man hade väl en vision som man ville förverkliga på just den platsen och blundade för en del av de risker man utsatte sig för. Och hyran var ju låg.
Nu vill Leva köpa. Det är begripligt. Speciellt om det kan ske till ett pris som är attraktivt.
Men för Region Gotland kan det bli galet hur man än väljer att agera.
Säljer man billigt så blir det ännu ett exempel på hur Region Gotland delar ut nödtorftigt kamouflerade presenter till utvalda mottagare. Och ett korrekt marknadspris lär bli svårt att fastställa under nuvarande betingelser.
Denna typ av affärer skadar verkligen förtroendet för Regionen bland andra företagare och bidrar därmed starkt till att kyla ner företagsklimatet. För det blir ju lätt så att andra kan känna sig förfördelade eller rent av motarbetade.
Om Regionen vägrar sälja så kan den å andra sidan utmålas som den svaga, oresonliga och beslutsoförmögna byråkrati som genom sin fyrkantighet bidrog till att sänka en lokal företagsgrupp.
Men när Regionen måste välja mellan två besvärliga alternativ, så är det samtidigt ändå bara ett av dem som är försvarbart.
Jag tycker att de problem som Region Gotland ställs inför ändå har ganska enkla och självklara svar i just det här läget.
Antingen lever Leva på obeståndets kant och då är det ingen bra idé att Region Gotland brådstörtat säljer ut något som snart kan vara den största tillgången i ett konkursbo.
Eller också är Leva inte alls i närheten av obestånd och då är det väl inte så otroligt bråttom för Region Gotland att sälja att man hals över huvud måste åsidosätta alla principer om hur sådana här affärer bör göras och pressa igenom ett beslut i Regionstyrelsen där ledamöterna inte får rimlig tid på sig att göra ett seriöst övervägande.
Är det bråttom så är det en dålig idé att sälja och är det INTE bråttom – ja, då ÄR det inte bråttom.
Hur som helst så finns det tid att räta ut alla frågetecken om lämpligt, skäligt och marknadsmässigt pris, Leva-bolagens ekonomiska ställning och vad exakt som ska tillhöra en fastighet som inte ens är bildad ännu.
Den tillförordnade regiondirektören Per Lindskogs förslag, att på grund av brådska delegera beslut till regionstyrelsens ordförande, är ett tillvägagångssätt som just regionstyrelsens ordförande av självbevarelsedrift borde motsätta sig.