Lehmann Brothers - nu på svenska
Foto: Fredrik Sandberg / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ja, jösses. Nya ägaren, det är staten det, som tar över den misskötta investmentbanken. Därför borde väl informationschefen plockat bort den företagspresentation som säkert finns i mallen för pressmeddelanden. Den börjar: "Carnegie är en ledande oberoende investmentbank med nordiskt fokus."
Ledande? Oberoende? Och kan man kalla sig bank när Finansinspektionen dragit in tillståndet?
Den högsta kurs som Carnegies aktie handlats till under de senaste två kalenderåren är 162:50. När börsen stängde i fredags var kursen nere i 17:80. Så vitt jag kan förstå är aktien nu sannolikt värdelös. Så åtminstone Carnegie fall får man svårt att hävda att ägarna skott sig på skattebetalarnas bekostnad. Kanske kommer man att kunna hävda att de varit ansvarslösa på skattebetalarnas bekostnad, men om Carnegie kan rekonstrueras och säljas igen kan det fortfarande bli en bra affär för staten. Men det finns det naturligtvis inga garantier för.
Somliga anser inte att det är någon brådska att sälja. På den nya debattsajten Newsmill argumenterar socialdemokatiske riksdagsmannen och före detta statsrådet Leif Pagrotsky för statliga banker:
"Men då får man inte vara förblindad av dogmer från 80-talet om att det statliga ägandet är tabu och fult, utan kunna agera affärsmässigt utan ideologiska skygglappar.
Och rimligen borde denna erfarenhet, att staten nu skall sanera när de privata ägarna inte klarar jobbet, vara en knäck i självförtroendet för de överpolitiserade tänkare som samtidigt vill dumpa bort statens delägande i Nordea till vilken privat investerare som helst."
Hm. Den som minns förra bankkrisen, den djupa i början på 90-talet, minns förhoppningsvis att den värsta syndaren då, med de största kreditförlusterna, var Nordbanken. Där staten var majoritetsägare.
Nå, men visst har Pagrotsky en poäng. Så nervös inför en statligt ägd bank behöver man inte vara, att man mitt under finanskrisen kränger iväg ett snabbsanerat Carnegie till första bästa hugade spekulant. Men då slår han väl in en öppen dörr. Visar inte regeringen, just genom att ta över Carnegie för att skydda det finansiella systemet, att man inte bekänner sig till de dogmer Pagrotsky skriver om.
En pikant detalj: den som i första hand hanterade bankkrisen i början på 90 talet var statsrådet Bo Lundgren. Nu blir det statliga Riksgälden som tar över ägandet av Carnegie. Generaldirektör? Bo Lundgren.
Just Bo Lundgren uttalade sig om Carnegies framtid vid en presskonferens i går:
- Vi har ingen ambition att ha kvar Carnegie under någon längre tid. Om det blir några veckor eller några månader avgörs av hur företagets värde utvecklats.
- Det här är ingen realisation eller likvidation.
Så ja, Carnegie skall säljas igen. Men nej, inte till vilket pris som helst.