Statistik från Skolverket visar att hälften av alla gymnasielärare och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i sina undervisningsämnen.
Sedan 2013 är det inte möjligt att få en fast lärartjänst utan en legitimation som matchar. Detta är alarmerande eftersom det enligt Skolverket i dagsläget tar mellan sex till nio månader att få sin ansökan om legitimation handlagd. I komplexa ärenden tar det upp till ett och ett halvt år. Detta gör att det blir svårt för nyutexaminerade lärare att hitta anställning.
Ungefär var femte lärare som undervisar i dag har inte någon lärarexamen. Därmed kan de inte få lärarlegitimation och är därför inte behöriga att undervisa. Fyra av tio behöriga lärare har slutat att arbeta som lärare. Lärarutbildningar har varit tvungna att tillfälligt ställa in eftersom intresset för yrket varit för lågt.
Skolverkets generaldirektör, Anna Ekström, menar i ett pressmeddelande att en av anledningarna till att få vill bli lärare handlar om att yrket har för låg status. I jämförelse med andra länder ångrar svenska lärare i högre grad att de utbildat sig i yrket.
Så kan det inte se ut i en kunskapsnation. Det är viktigt att ta reda på vilka som slutat, och varför, för att kunna locka tillbaka bra lärare. Lärarfrågan handlar om Sveriges framtid. Att de barn som en dag kommer att ta över har tillräckligt med kunskap för att Sverige inte ska halka efter.
Problemet med den svenska skolan är att den ofta ska förhålla sig till osunda ytterligheter. I dagsläget vilar ett enormt ansvar på dem som är ansvariga i kommuner och friskolor för att höja lärares status och löner. Samtidigt är det statens uppgift att se till att lärarna blir kompetenta.
Systemet med lärarlegitimation ger uppenbarligen många oönskade konsekvenser, och i många fall betraktas meriter på fel sätt. Vad är det som säger att en människa som har gått en folktom impopulär lärarutbildning har mer kompetens inom, låt säga ekonomi, än en civilekonom som arbetat 25 år på bank? Vissa yrkeslärare och modersmålslärare är dock undantagna kravet på legitimation. Det borde kanske gälla fler.
Om man har ett statiskt och ensidigt förhållande till kunskap och kunskapsförmedling är det klart att man får statiska resultat. Som det ser ut idag kan inte fler lärare lämna yrket, eller aktivt välja bort lärarutbildningen utan att Sverige kommer att behöva tampas med stora kunskapsproblem framöver.
Genomgående måste lärares status höjas. Dörren måste öppnas för ny kvalitet och olika typer av kunskap, kunskapsförmedling och meritering.
Karriärtjänster för lärare som snarare premierar än legitimerar är ett steg i en bra riktning, men det behövs fler åtgärder. Sverige har inte råd att utestänga fler potentiellt bra lärare. Att det skulle finnas fler vägar in till läraryrket, än legitimering, kanske inte är en så dum idé.