Opinionsmätningarna från Statistiska centralbyrån (SCB) kommer bara en gång i halvåret. Å andra sidan grundar sig SCB:s undersökningar på fler intervjuer än de andra instituten genomför. Nu har 9 123 personer tillfrågats, mellan 1 och 26 maj.
Den som vill ha en förklaring på Socialdemokraternas uppgång på fem procentenheter, från 29,0 till 34,0, borde egentligen fråga någon annan än mig.
Jag finner det nästan helt obegripligt hur partiet kan återhämta sig, samtidigt som man gång på gång demonstrerar att man inte är regeringsdugliga.
Försöken att göra partipolitik - och DÅLIG partipolitik - av Libyenfrågan är bara det senaste exemplet. Gårdagens presskonferens med utrikesminister Carl Bildt, Urban Ahlin (S) och Åsa Romson var en jobbig föreställning för oss som har lätt att bli generade å andras vägnar.
Urban Ahlin gick på som om det är Socialdemokraterna som hållit en fast och konsekvent linje i Libyenfrågan. Det är samma löjeväckande historieskrivning som Håkan Juholt misslyckades med att sälja i SVT:s Agenda i söndags kväll.
Precis som Juholt så misslyckades Ahlin med att svara på journalisternas besvärande följdfrågor. Ja, han snärjde in sig så till den grad att Carl Bildt (som tydligen också kan bli generad å andras vägnar) förbarmade sig över honom och hjälpte honom ta sig ur den knipa han försatt sig i med åtminstone något av äran i behåll.
Om jag ändå ska försöka mig på att förklara hur en uppenbart nödställd socialdemokrati kan locka drygt en tredjedel av väljarna i SCB:s undersökning, så kanske det finns något att lära av den förra mandatperioden.
Mona Sahlins parti, som inte var i bästa form det heller, fick ändå goda opinionssiffror så länge frågan inte var riktigt på allvar.
När valet började närma sig hamnade saker och ting i ett annat läge. Plötsligt frågade sig folk:
"När det krisar till, när telefonen ringer sent om kvällen i statsministerns bostad, vill jag då att det är Mona Sahlin som ska plocka upp luren?"
Det finns ingen anledning att tro att svaret på den frågan är mer smickrande för Håkan Juholt än för Mona Sahlin. Det är först i valrörelsen statsministerkandidaten verkligen prövas.