Låt den rätte komma in i skolan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ett beslut från justitiekanslern ligger till grund för gymnasieskolornas restriktiva hållning. Grundlagens objektivitets- och likabehandlingsprincip tillåter enligt JK inte någon att neka spridande av politisk information bara för att man ogillar åsikterna. I klartext betyder det att vänster- och högerextrema ungdomsförbund inte får särbehandlas i skolorna. I valet mellan allt eller inget ser många rektorer det senare som bäst för att undvika ordningsproblem och en spridning av åsikter som man inte anser hör hemma i skolans värld.
Därutöver kan man också ana en annan orsak till förhållningssättet i skolorna. Riksdagspartiernas ungdomsförbund är inte längre vad de en gång var. Medlemstalen är låga även om en del pekar på stigande siffror. Organisationerna kan inte heller sägas vara lika tongivande i samhällsdebatten som förr. Det finns rektorer som av den anledningen inte ser någon anledning till att erbjuda just politiska ungdomsförbund en särställning i skolans vardag jämfört med andra organisationer som eleverna får kännedom om inom ramarna för ordinarie undervisningen.
Ungdomsförbunden ser inte med blida ögon på utvecklingen och kräver att regeringen ska ordna nya dörröppnare. "Vi kan inte stärka demokratin genom att försvaga dess funktion", argumenterade till exempel ordförandena för allianspartiernas ungdomsförbund i Svenska Dagbladet nyligen. Att verka i skolorna är "en viktig grund för demokratin", menar Grön Ungdoms språkrör Maria Ferm som valdes om på Grön Ungdoms riksårsmöte i Stockholm den gångna helgen.
För ungdomsförbunden handlar det så klart inte bara om att värna demokratin i vid mening, utan om att kunna värva medlemmar. Tillträde till skolorna är guld värt. Men medlemsvärvningen får inte bli till självändamålet för verksamheten. Om talet om demokratin ska vara trovärdigt måste det politiska samtalet stå i centrum i kontakten med eleverna. Ungdomsförbunden måste göra sig mer relevanta, helt enkelt. Hur många vet till exempel vad Grön Ungdom beslutade under helgen?
Nu har utbildningsminister Jan Björklund lyssnat till kritiken från ungdomsförbunden och regeringen ger Skolverket i uppdrag att skriva nya och tydligare riktlinjer. Som skrivningarna ser ut i dag intar ungdomsförbunden en särskilt viktig plats i skolans samverkan med omvärlden, men helt uppenbart finns här ett glapp mellan ideal och verklighet. Att stänga portarna för ungdomsförbunden är ingen attraktiv väg att gå. Det bästa torde därför vara att finna en ordning där rektorerna får fatta omdömesgilla beslut utifrån lokala förutsättningar och med skolans demokratiska värdegrund som ledstjärna.