Lärarnas lärare har det inte lätt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Zarembas läsare pendlar mellan skratt och ilskna tårar. Hur kan förfallet ha tillåtits gå så långt?
Det är illa nog att Lärarhögskolan utvecklat än kultur där föreläsarna ibland knappt inte vågar undervisa längre, av rädsla för att bli anmälda av någon student som känner sig "kränkt". Det är illa nog att dessa subjektiva (och inbillade eller uppdiktade) kränkningar behandlas som om de vore seriösa. Värst är ändå de låga krav som tycks ställas på studenterna, och att även dessa låga krav kan åsidosättas om studenten känner sig "kränkt".
Hur illa är det? För att få en uppfattning om det måste ett par av fallen återberättas.
-
l Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har ägnat sju månader åt att utreda om en examinator är en brottsling. På ett betygsformulär skrev han "Fortsätt att arbeta med språket". Examinatorn är gift med en spanjorska. Hans son heter Pablo. DO vill veta varför han diskriminerar en spansktalande student, då han ansåg att det fanns stora brister i studentens svenska.
Zaremba skriver:
Studenten som anmälde honom ansåg sig diskriminerad när han inte fick högsta betyg utan bara "godkänt". Och särskilt kränkt blev han av detta "Fortsätt att arbeta med språket". "No considero que deba ser juzgado el grado de mi conocimiento con respecto al idioma sueco", står i hans anmälan. Som Ombudsmannen fått översätta: "Jag tycker inte att min kunskapsnivå i svenska språket skall bedömas." Den kränkte studenten, skall tilläggas, läser inte till lärare i spanska. Han tänker lära ut ekonomi på gymnasiet.
l Ett annat av Zarembas exempel rör fyra elever som ansåg sig "diskriminerade, kränkta och orätt behandlade" då de inte fick frångå läroplanen. En av dem underkändes. Han fick då en ny lärare. Nästa lärare gav också underkänt. Studenten ansåg sig utsatt för ett övergrepp. Den tredje läraren vågade väl inte annat än godkänna en text Zaremba citerar ur:
"Män har alltid varit mer framstående i högt rankade yrken inom till exempel medicin ... kanske mycket på grund av ett kvinnligt förtryck ..." "Läkare och sjukhuschefer domineras av män och även rektorer inom skolan." "Könen är del av ett system av tilldelade och uppnådda roller där en person utgör förväntningar i miljön."
Obegripligt.
Dessa båda exempel är hämtade ur den första tredjedelen i Zarembas första artikel (av tre). Det finns en sådan rikedom av upprörande exempel att man fasar för vad tillståndet skall bli i skolan i morgon.
Ingenting är viktigare för utbildningens kvalitet än lärarna. Det är mycket viktigare än lärartäthet, klassernas storlek och lokaler Det är sant att lärarnas löner är för låga. De bra lärarnas löner, alltså. De som inte förmår förmedla kunskap borde inte ha några löner alls. De borde ha ett annat jobb.
Om lärarnas löner skall höjas, och det tycker jag verkligen att de skall, så kan höjningen inte smetas ut över hela kåren. Pengarna måste gå till dem som förtjänar det. Och naturligtvis måste det bli ordning på lärarutbildningen. Idag antas nästan alla sökande. Att det inte är fler som vill söka sig till yrket, det understryker att problemet är stort.