Fredrik Reinfeldts och de nya Moderaternas vurm för lönearbete är lite väl enkelspårig. Ja, arbete skapar välstånd. Men arbetslinjen räcker liksom inte till som rättesnöre. Det finns andra värden i livet också. Andra mål än att fler ska arbete mer och under längre tid.
Med detta sagt: Det är klart Reinfeldt har rätt i sina tankar om ett förlängt arbetsliv. Jag tycker att det är så uppenbart att jag mest blir förvånad av den upprördhet och ilska som statsministerns uttalande väcker.
Vi lever längre och längre. Det är bra. Betänkt alternativet.
Och det är inte så att de extra åren spenderas i ett eländigt tillstånd, sängbundna och kanske uppkopplade till livsuppehållande apparatur. Vi får fler och fler friska år. Inte alla av oss. Olika falla ödets lotter. Men många av oss har anledning att hoppas på många, många goda år efter 65.
Ändå är den faktiska genomsnittliga pensionsåldern ett par år under 65.
Det är ju ett makalöst slöseri med kunskaper, kompetens och erfarenhet att säga till människor, som är i sin krafts dagar:
- Gå hem. Och stanna där. Vill du göra någon nytta kan du passa barnbarnen eller engagera dig i någon frivilligorganisation. Men arbetsmarknaden? Den är stängd.
Det är också fler och fler som protesterar mot denna ordning. Ett par år till kan de stanna på sina arbetsplatser. Och fler och fler gör det. Andra startar företag, blir konsulter eller frilansar. De fortsätter vara produktiva och trivs med det.
Det är inget nytt. Men det behöver bli vanligare och mer accepterat.
Ska man inte släppa fram de unga istället? Arbetsmarknaden består inte av ett fixerat antal arbetstillfällen som kan fördelas. Det är en dynamisk marknad. Den växer och krymper med samhällets utveckling, med drivkrafter och blockeringar, med entreprenörskap och attityder.
En arbetsmarknad med mer plats för de äldre har också mer plats för de yngre. En arbetsmarknad där man måste vara över 30 och under 50 är däremot en andefattig och ogästvänlig plats som exkluderar alltför många från att bidra till det gemensamma bästa.
Är det inte självklart att vi vill ha ett samhälle där de äldre som kan bidra till vårt välstånd också får möjlighet att göra det?
Inte ett tvång, men en möjlighet!
Är det inte också självklart att arbetsmarknaden behöver lösningar som öppnar möjligheten för fler äldre att arbeta på egna villkor?
Inte? I så fall är det verkligen välbehövligt att Reinfeldt tar upp frågan.