LEDARE: Landsorganisationen i osann solidaritet

Titt som tätt klagar Sveriges största fackliga sammanslutning LO på konkurrensen på arbetsmarknaden. Ofta riktas kritiken mot personer som borde betraktas som fackliga kamrater i andra länder, men som i LO:s världsbild tyvärr betraktas som hot. Senast i början av denna vecka lanserade organisationen rapporten "När arbetskraftskostnaderna pressar priset", och i fokus står löntagare från andra länder. LO har granskat tre infrastrukturprojekt där offentliga myndigheter har anlitat huvudentreprenörer som i sin tur har anlitat underentreprenörer med utländska medborgare som anställda. Rapportens käpphäst är den så kallade lönedumpning som man menar att yrkeskunniga från andra länder orsakar då de arbetar i Sverige.
LO väljer att sätta ett skrämmande ord på någonting som i själva verket är helt naturligt och nödvändigt för samhällets utveckling. Löner i olika branscher har och kommer nämligen oundvikligen att skifta i takt med att samhället går framåt. Vi såg det när hästdroskan förlorade mot bilen, och när Sveriges textilindustri flyttade utomlands. Mellan 1950 och 1968 minskade sysselsättningen i industrin med cirka 60 procent. Borås Wäfveri AB, Sveriges största textilföretag, har i dag 85 procent av sina anställda i utlandet. Det ger inte bara konsumenter här hemma, LO-medlemmar såväl som andra, billigare kläder. Viktigast av allt är att utflyttade fabriker ger jobb och tillväxt åt världens fattiga.
Detta gäller även då arbetare från utlandet kommer till Sverige för att jobba. LO vet lika väl som alla andra att de arbetare som rapporten handlar om vinner på att jobba i Sverige, och de vet också att deras svenska arbetsgivare troligen inte skulle ha incitament nog att anställa dem om de inte kunde konkurrera just genom sina löner. Så länge organisationen väljer att fortsätta striden mot arbetskraft från andra länder kommer deras internationella solidaritet aldrig att bli något annat än tom retorik.
Rapporten tar förvisso upp problem med säkerhet på arbetsplatserna, och visar hur vissa arbetsgivare bryter mot EU:s utstationeringsdirektiv genom att göra avdrag från lönen för sådant som resor och boende. Detta är allvarligt och förtjänar att uppmärksammas. Men LO:s huvudfokus ligger tyvärr på lönekonkurrensen.
I grund och botten representerar den något akademiska termen "utländsk arbetskraft" en mängd individer som vill komma till Sverige och tjäna pengar för att ge sig själva och sina familjer en drägligare tillvaro i hemlandet. Istället för att försvara den nuvarande ordningen med näbbar och klor borde LO arbeta för att förenkla för utländsk arbetskraft att komma hit, det vore sann solidaritet

Ledare: Landsorganisationen i osann solidaritet