När Miljöpartiet presenterade sin skuggbudget i våras föreslogs en höjning av koldioxidskatten som skulle göra bensinpriset 70 öre dyrare per liter. Nu ingår MP i regeringen. I höstbudgeten finns den skattehöjningen inte med, men framtida höjningar har aviserats.
”Vi vill ta ut högre skatt om man kör mycket. Det påverkar miljön, och då är det rimligt att man får betala mer skatt”, sade Per Bolund (MP), som nu är finansmarknadsinsatser, i våras (Aftonbladet 16/4). ”Vi vill föra en aktiv cykelpolitik för att fler ska välja cykeln som transportmedel”, sade han också.
Visst är det rimligt att den som står för utsläpp ska betala för dem. Men det finns också en gräns för hur höga skatterna kan bli innan de slår över i omotiverat höga kostnader för medborgarna.
För tankesmedjan Timbro har Jakob Lundberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, skrivit rapporten Rätt pris på koldioxid. Han menar att Sverige bör sänka skatten på koldioxid. Lundberg framhåller det rimliga i att utsläpp ska kosta, men visar också att den svenska koldioxidskatten är betydligt högre än vad forskningen anser vara befogat utifrån den miljöskada utsläppen orsakar.
Den höga koldioxidskatten innebär att svenska bilister betalar 2,50 kronor mer per liter bensin än motiverat när de tankar. Den skäliga kostnaden utifrån forskningen om miljöpåverkan hade varit cirka 1,50 kronor lägre per liter. Därtill är energiskatten mer än 3 kronor per liter och momsen ytterligare nästan 3 kronor. Det gjorde att literpriset på bensin förra året låg på strax över 14,50 kronor.
Traditionellt har miljöskatter använts för att få in pengar till staten, men på senare år motiveras de mer utifrån att det är ett sätt att minska skadlig miljöpåverkan. MP-företrädarna har delvis använt argumentet att de höjda skatterna ska gå till sådant som skolsatsningar, men har framförallt spelat ut det tidsenliga kortet om miljön och klimathotet.
Utifrån miljösynpunkt går det dock inte att hävda att landsbygdsborna, som är beroende av bilen, borde betala ännu mer i skatt. Fråga är sedan om det verkligen är de människor som bor utanför storstädernas täta turer av kollektivtrafik som ska betala mer för att den rödgröna regeringen ska kunna strössla pengar.
Lönsamhetskalkyler i infrastrukturprojekt påverkas också av en felaktig prissättning på koldioxid. Om man använder ett forskningsförankrat koldioxidpris går den planerade Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå från att vara svagt samhällsekonomiskt lönsam till marginellt olönsam, enligt Lundberg.
En politik som beskattar bilisterna och transporterna snarare än utsläppen riskerar att skada förtroendet för klimatpolitiken. För hur aktiv cykelpolitik MP än driver så kommer det inte att vara en hållbar lösning för hela Sverige. Det rimliga är att betala för utsläppen, varken mer eller mindre.