LEDARE
Beskedet att det blir Destination Gotland som får förnyat förtroende för gotlandstrafiken inledde gårdagens regionfullmäktige och lade ett lugn över församlingen, dock inte över debattlustan. Ett tag verkade det som att det skulle bli återremiss ännu en gång på regionens va-plan. Så mycket hade ledamöterna att säga, fråga och tycka om planen. Det var uppenbart att två partier tagit intryck av ett mindre upprop i sociala medier och ville fånga upp detta intresse för att eventuellt plocka några röster i höstens val.
På något annat sätt gick det inte att tolka Vänsterpartiets och Miljöpartiets märkliga försök att i elfte timmen försöka få det att låta som att de inte haft något inflytande över arbetet utan först nu kunde framföra sina förslag.
Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet ingår i den rödgröna majoritet som haft initiativ för framtagandet av den va-plan som ska gälla fram till 2022. Med så lång hållbarhetstid säger det sig självt att dagens förutsättningar och villkor inom bara några år kommer att vara historia. Det gäller alltså att ta vara på den kunskap och den teknik man har i dag utan att stänga några dörrar för framtidens lösningar.
Protesterna har framför allt handlat om att avsaltning av havsvatten från Östersjön finns med som en del i vattenförsörjningen i planen. Som ett komplement, inte som huvudkälla. Kritikerna befarar att gifter från Östersjön ska finnas kvar i det vatten vi ska använda som livsmedel och för vår personliga hygien.
Det är ett lågt betyg för den samlade kunskap som finns inom regionens förvaltningar och den forskning och beprövad erfarenhet man litat till när man arbetat fram planen. Samtidigt finns det en sund skepsis som är ett gott tecken på en vaken opinion. Problemet uppstår när opinionen utgår från att dessa frågor inte tagits upp i processen.
Miljöpartiet och Vänsterpartiet har alltså varit med i ledande ställning i den politiska behandlingen som i full enighet ställt sig bakom förslaget till va-plan.
Lite över gränsen blev detta spel för galleriet när Isabel Enström (MP) , ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, påstod att hennes parti ”tydligen var det enda som brydde sig om grundvattnet”.
Man kan förstå den uppenbara irritationen hos bland andra Mats-Ola Rödén (FP) som beskrev va-planen som konkret politiskt arbete till skillnad från att hänvisa till alternativ som inte står till buds och högtravande ord som inte följts upp av någon verkstad under den tid man haft majoritet att genomföra sina ord.