LEDARE
Politiska reformer och förslag bör grundas på att det finns ett problem att lösa eller ett starkt grundläggande behov som behöver tillgodoses. När tiderna är dåliga märks det hur viktigt det är att våra gemensamma resurser används där de bäst behövs och att allt som inte är absolut nödvändigt måste komma i andra hand.
Att skapa nya utgifter är därför något som ska göras bara om behovet är trängande.
I en välfärdsstat som Sverige, som jag nog vidhåller att vi är, är det lockande att i goda tider göra saker och ting ännu lite bättre. Det finns alltid behov och önskemål att uppfylla.
Frågan är om en utökad allmän förskola är ett oundvikligt behov. Man kan redan i dag placera sitt barn i förskolan från ett års ålder. Vilket fler och fler också gör vilket framkom i Dagens Nyheter i går. Från 3 år erbjuds allmän förskola och Socialdemokraterna vill nu sänka åldern och erbjuda allmän förskola från 2 år.
Att göra förskolan allmän gör att intäkterna minskar och om man erbjuder en tjänst gratis kan man nog också förutsätta att den kommer att utnyttjas.
Jag kan tycka att det finns mer angelägna verksamheter att stärka och bygga ut: skolan, vården och omsorgen för att ta till ett välkänt mantra.
Det finns många frågor där man undrar var problemet/behovet som motiverar besluten finns. Inte bara en utökad allmän förskola där de eventuellt trängande behoven i så fall har förts fram av en väldigt tyst opinion.
Lokalt har vi den rödgröna majoritetens beslut att återta Pjäsen i egen regi utan upphandling. Att ta bort utmaningsrätten. Här fanns inga problem alls, det erkänner de till och med själva.
CUF:s beslut att jobba för att legalisera cannabis sades bygga på problem som känns ganska diffusa för de flesta. KDU som vill ge kungen mer makt (läs mer under Liberal kommentar) måste tycka det är ett problem att vårt land styrs av demokratiskt valda personer.
Samhällets mest angelägna problem och behov att ta tag i kan ses som oöverstigliga att lösa. Då är det kanske lättare att föreslå och jobba för andra, mer hanterliga saker. Även om ingen har bett en om det.