"Den som har insyn i processen bakom hur korv eller lagregler blir till, den kommer inte kunna sova gott om natten."
Citatet kommer från Otto von Bismarck, Preussens och Tysklands store statsman under andra hälften av 1800-talet. Han menade att medborgarna skulle bli upprörda om de fick en insyn i den politiska byteshandel som måste försiggå innan ett parlament kan fatta beslut. Därför borde de hållas utanför. Praktisk politik är sällan lika vacker som orden i ett ideologiprogram eller ett valtal.
En modern meningsfrände till Järnkanslern i just den frågan är Ylva Johansson (S). Efter att moderaten Christoffer Järkeborn kvittrat till folket om att Johansson bjudit med sig en Sverigedemokrat till överläggningar blev hon rasande och krävde att twittrande från riksdagsförhandlingar ska förbjudas.
Ylva Johansson tycks dela Bismarcks åsikt att medborgarna helst bör hållas ovetande om hur lagarna stiftas. Den ståndpunkten är fel, och hör inte hemma i ett öppet samhälle.
Politikerna har nämligen ingen rätt att vara hemliga inför sina väljare. Därför är det bra att det nu finns teknik som gör att medborgarna snabbare än tidigare kan få information om vad deras folkvalda makthavare håller på med.
Begreppet "det öppna samhället" beskrevs av den österrikiske vetenskapsteoretikern och filosofen Karl Popper. Hans definition av det öppna samhället var ett där medborgarna vakar över de styrandes moral och inte tvärt om.
Det var exakt vad som skedde när moderaten Christoffer Järkeborn twittrade om överläggningarna. Medborgarna fick insyn på hur det gick till i riksdagen på ett sätt de inte kunnat få tidigare. Socialdemokraterna kunde inte dölja för folket att de diskuterade med Sverigedemokraterna.
Varför läckan gör Socialdemokraterna upprörda är egentligen svårt att förstå.
Det är helt i sin ordning att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna samarbetar i frågan om a-kassa. Båda partierna har uttalade mål att försvara bidragssystemen mot de utmaningar som globaliseringen medför. Förvisso går partierna olika långt när det gäller vilka metoder de vill använda. Men i den nu aktuella frågan hade Sverigedemokrater och Socialdemokrater en självklar gemensam ståndpunkt.
Då är det väl inte konstigt om de pratar ihop sig? Såväl socialdemokratiska som sverigedemokratiska väljare torde vara intresserade av att den politik de röstat på blir till verklighet. Vem som sitter på vems kontor borde vara av mindre intresse.
Historien blev konstig först när Ylva Johansson reagerade så starkt som hon gjorde. I stället för att bli arg borde Johansson ha konstaterat att den nya tekniken är här och att den förändrat förutsättningarna för politiken. Nyheter från maktens korridorer hamnar i framtiden allt snabbare på medborgarnas skärmar. Staten har alltid varit skeppet som läckt i toppen snarare än i botten. Men nu sker det med högre hastighet än tidigare.