Kulturliv kryare utan Mona Sahlin
Rödgröna har skev kultursyn. Foto: Patric Söderström/SCANPIX
Foto: Patric Söderström / Scanpix
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Kultur påverkas av politikens förutsättningar. Men att driva en politik som inser vikten av att begränsa hur mycket politiker lägger sig i kultur, är också politik. Det alternativet borde fler politiker ta tydligare ställning för, inte minst inom vänstern.
Jämförelser kan göras med andra samhällsfrågor. Den liberale skribenten Dick Erixon skrev i höstas (20 oktober 2009) träffande i sin blogg om den svenska vänsterns definition av omsorg: "Är det staten som visar social omsorg, medan mer makt till människorna betyder ett kallt samhälle utan socialt patos? [...] det socialistiska synsättet, att offentligt anställda på kontorstid är de som bäst uttrycker mänsklig omsorg. Detta är ju absurt!"
Byt ut "omsorg" i citatet ovan mot "kultur", så tecknas en lika bra kritik av vänsterns kultursyn och hur den anser att man bäst uppfyller kulturens behov och livsvillkor.
Valets knäckfråga blir vägvalet mellan bidragslinjen och jobblinjen. Frågan blir: ska vi upprätthålla välfärden genom att ge mer bidrag till fler eller genom att fler människor får möjlighet att försörja sig själva? På kulturpolitikens område skulle man kunna översätta det med: ska vi främja kultur genom att färre får utföra mer kultur - alltefter politikernas behag - eller att fler får större möjligheter att få utlopp för eget kulturintresse efter egna önskemål?
Som så mycket annat i den socialistiska världssynen, betraktas kultur i otillbörligt stor utsträckning utifrån sina materialistiska och politiska dimensioner. Men kultur rymmer så mycket mer än så. Kultur, precis som omsorg, kan inte förminskas till att mätas i ekonomiska transaktioner. Det vore cyniskt och enfaldigt att tro att omsorg och kultur bäst främjas genom politiska beslut. Skattefinansierad genuscertifiering av universitet och uppmuntran till iscensättning av självmordsförsök på konsthögskolor urholkar bara grunden till gemensam finansiering av kultur.
Kultur kan vara något av det mest berikande som civilsamhället kan uppbåda, om den ges rätt förutsättningar. Problemet är att dagens kulturutbud i onaturligt stor utsträckning utgörs av statligt subventionerad samhällskritik på beställning av vänsterideologer.
Socialdemokraterna har i Mona Sahlin aldrig tidigare haft en så kulturradikal partiordförande som nu - och partiordföranden i sig har aldrig tidigare haft så lågt förtroende. Även i de egna leden.
Klart är att socialdemokratin och de rödgröna står inför stora utmaningar inför den stundande valrörelsen - inte minst på det kulturpolitiska området.