Egentligen tycker jag att det var mycket som talade för att Gotland kunde ha vågat sig på en kryssningskaj på egen hand. Fler och fler väljer att kryssa och fartygen blir större och större och kan ofta inte lägga till i Visby. Båda trenderna talar för att investeringen kan bli lönsam och att det kunde bli mycket kostsamt att avstå. Och dessutom kan en kryssningskaj bidra till att avlasta de tre kajplatser (som inte ligger i inre hamnen) där färjor i dag kan lägga till.
Kalla det feghet eller omdömesgill försiktighet. Vad det än kan beskrivas som, så var det kanske trots allt en välsignelse. För det samarbete man nu står i begrepp att inleda med Copenhagen Malmö Port (CMP) borde kunna bidra till att Gotland verkligen på allvar kommer tillbaka som en stor kryssningsdestination. Alliansen med en stark och rutinerad spelare i kryssningsindustrin
CMP vill vara och är en stor så kallade turnarond-hamn. Det är i Köpenhamn som kryssningsbåtarna ska lämna av sina passagerare och hämta upp nya. Och tydligen bedömer CMP att Gotland ligger så till att de har större nytta av att det finns en bra kryssningskaj i Visbys hamn än andra konkurrerande hamnar i Östersjöområdet. Även om kajen naturligtvis ska vara öppen för fartyg som utgår även från andra turnaround-hamnar. Att större kryssningsbåtar kommer till kaj i Visby hjälper väl dessutom till att överhuvudtaget höja Östersjöområdet som kryssningsdestination, vilket naturligtvis också är i CMP:s intresse.
Det finns naturligtvis hinder som man kan snubbla på innan kajen ska stå klar 2018. Samarbetet med CMP kan haverera innan det tar form eller också misslyckas man med att hitta en finansieringslösning som båda parter är nöjda med. Rent praktiska eller arkeologiska problem kan innebära förseningar eller fördyringar.
Men jag tycker att Gotland och CMP har så stora och uppenbara gemensamma intressen att jag inte finner någon anledning att måla fan på väggen. Om det är något som möjligen oroar mig så är det att kalkylen om 250 miljoner kronor för kajen och omgivande infrastruktur visar sig vara överoptimistisk. Det kan ju bli så ibland, när det gäller projekt som många vill se förverkligade. Varför den verkligen bör nagelfaras innan man skrider till verket.
För övrigt så gav CMP:s vd Johan Röstin på gårdagens presskonferens ett exempel på vad Almedalsveckan betyder för Gotland. Det var när han och familjen valde att turista på Gotland inför Almedalsveckan 2010 som han upptäckte Gotland och vilken bra kryssningsdestination ön borde vara.
Det är många nyckelpersoner från både offentlig och privat sektor som kommer till Gotland för politikerveckan. Borde vi inte göra mer för att fler av dessa ska se mer av ön och stanna längre, när de ändå är här?