Nya opinionssiffror för kungen, kungahuset och monarkin avlöser varandra. Senast i helgen ståtade republikanska Dagens Nyheter med rubriken "Bottensiffror för kungen".
Än sedan då?
Ursäkta, men är inte en av poängerna med monarkin att den inte berörs av tillfälliga opinionsskiften? Kungens öde avgörs inte av Synovate eller Sifo. Han kan rida ut ett storm, han kan bida sin tid i åravis och vänta ut en vindkantring.
Är inte det ett demokratiskt problem? Det vore kanske det, om kungen hade någon verklig makt. Men nu är han snarare en symbol. Och det kan inte ofta nog påpekas att Europas stabilaste och anständigaste demokratier är just de länder som också förblivit monarkier.
Monarkin är inte rationell. Men den är ett rationellt svar på ett irrationellt behov av nationell identitet och historisk förankring.
Republikanerna vill slå sönder något som inte är trasigt.