I ekots lördagsintervju (12/5) pressades Socialdemokraternas nye partiledare Stefan Löfven rätt hårt av den alltid påläste utfrågaren Tomas Ramberg.
Vad händer med sysselsättningen om Socialdemokraterna drar bort 20 miljarder kronor från företagssektorn. Löfven svarade att det inte skulle bli så stora effekter, eftersom vare sig sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga eller momssänkningen på krogen gett några eller i varje fall väldigt få nya jobb. Och i så fall väldigt dyra jobb.
40 000 jobb i offentlig sektor
Löfven sa, att om regeringens uppgift skulle vara riktig, att de 16 miljarderna skulle ge 8 000 jobb, så ska det jämföras med att samma summa skulle räcka till 40 000 jobb i offentlig sektor.
Nu lovade han tyvärr inte det sistnämnda som ett förslag i höstens budgetförslag. Men det visar ändå att de som säger att vi inte har råd med offentlig sektor har fel, i varje fall om man jämför med subventioner av privat sektor.
Faktum är att ytterst få bedömare tror på siffran 8 000 jobb, som regeringen påstår är resultatet av pengarullningen. Troligen inte regeringen själv heller.
Måndagen den 14 maj kom ny kritik, som stöder Socialdemokraternas förslag att återställa momssatsen på restauranger. Regeringens eget Finanspolitiska råd beskriver krogmomsen som ett branschstöd och de anser att regeringens beräkningar om vilka jobb det ger som kraftigt överskattade. Man varnar samtidigt för att även andra branscher med skiftande argument kommer att argumentera för sänkt momssats i just deras branscher.
Finanspolitiska rådet kritiserar även regeringen för att ha ett alltför stort överskott i statsbudgeten. "Sverige är på väg att bli som Norge och en del rika arabstater och en ytterligare uppbyggnad av statens förmögenhet är svår att motivera", sade Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet till radioekot den 14 maj.
Osäkra jobbeffekterna
Nyligen diskuterades också en utvärdering av det så kallade jobbskatteavdragets effekt (cirka 70 miljarder kronor i inkomstskattesänkningar) på jobben, i en hearing i riksdagshuset. Också i detta fall är oberoende bedömare högst osäkra om jobbeffekterna. Dock inte regeringen själv, givetvis.
Fakta i målet är ju också här att knappast någon vet om den här skattesänkningstypen överhuvudtaget ger nya jobb. I vintras ansåg expertorganet IFAU att det inte gick att utreda. Nu tror man trots det att det kanske ändå har gett vissa positiva effekter. Men regeringens egen “utvärdering" tar bara upp alternativa skattesänkningar. Samtidigt har sjukförsäkring och a-kassa raserats. Hur påverkar det de arbetslösa?
Och framförallt: Vad hade inte 70 miljarder kronor kunnat användas till på arbetsmarknaden i form av utbildning och investeringar i upprustad infrastruktur och annat?
Regeringen svänger sig med många siffror i debatten. Samtidigt struntar man helt i eller viktar bara bort oberoende expertorgans utvärderingar när de kommer fram till resultat som inte passar deras bild.
Arbetslösheten minskar inte
Det vi kristallklart däremot vet är att arbetslösheten inte minskat. Tvärtom ökar den något och verkar ha “parkerat" på rekordhöga åtta procent i öppen arbetslöshet och ett växande stort antal långtids- och ungdomsarbetslösa.
De borde erkänna att skattesänkningar för dem är ett egenvärde. Även om de inte gett och ger så värt många fler jobb.
Finansminister Anders Borg, börjar han inte bli väl stingslig och inte så lite självgod? Så heter det alltid bara att hans och regeringens finanspolitik varit framgångsrik och väl avvägd.
Möter den kritik från oberoende granskade expertorgan och andra, så har de givetvis bara fel. Ty den finanspolitik som förs är rakt igenom “framgångsrik och väl avvägd". Punkt.