Kriget mot narkotikan går inte att vinna

Politik2014-02-17 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

REPLIK

Det finns en hel del olika bristande argument och faktafel när det kommer till frågan att legalisera cannabis. Detta har inneburit att flera ur dagens yngre generationer har börjat ifrågasätta de budskap som kommer från dem som försvarar den restriktiva narkotikapolitiken. En av dessa är FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan. För mig är det självklart att när någonting gått snett, är det dags att se över den rådande politiken.

Det sägs att Einstein sagt att ”vansinne är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig annat resultat.” Med citatet syftar jag på den svenska narkotikapolitiken som inte är ett internationellt föredöme.

Den internationella narkotikapolitiken har varit i rullning i över 50 år. Grunderna till politiken kommer från tre FN-konventioner från 1961, 1971 och 1988. Termen ”Kriget mot narkotikan” nämndes för första gången under en presskonferens med USA:s dåvarande president Richard Nixon.

Mellan 1998 och 2008 ökade den globala konsumtionen av cannabis med 8,5 procent. Det finns vissa sanningar när det kommer till den svenska narkotikapolitiken. Sverige har aldrig någonsin haft så mycket narkotika i omlopp som vi har i dag (CAN).

När det kommer till den narkotikarelaterade dödligheten, ligger Sverige dubbelt så högt som EU-genomsnittet och när det gäller missbrukare, får endast en av fem vård enligt regeringens utredning.

Åker man ner till länderna i Sydamerika och pratar med polisen, kyrkorna, folkrörelserna och vanliga medborgare, kan de gemensamt berätta att kriminaliteten i länderna har med narkotikan att göra. Skottlossningarna är vanliga och leder till minst ett mord i veckan. Ju fattigare ett område är, desto mer är våldet kopplat till narkotikan.

Hade det inte varit för narkotikan hade dessa länder följt med den globala utvecklingen med ekonomisk och social tillväxt. När produkter och tjänster handlas på en illegal marknad, sker handeln med olagliga metoder.

Konsekvenserna av den mexikanska regeringens krig mot den lokala narkotikahandeln har inneburit att 40 000 människor dött sedan december 2006.

Med det här försöker jag få er att inse kostnaderna av kriget mot drogerna och det är efterfrågan i USA och EU som står bakom korruptionen, våldet och kriminaliteten i dessa länder.

Avslutningsvis blir det intressant att följa den utveckling som sker i världen. Det var inte länge sedan Barack Obama sa i en intervju i The New Yorker att hans uppfattning är att marijuana inte är skadligare än alkohol.

Även i vårt grannland Danmark, vill Köpenhamns överborgmästare (socialdemokraten Frank Jensen) tillåta försäljning av cannabis via kommunalt monopol och i Norge vill riksåklagaren (Tor-Aksel Busch) att polisen ska sluta jaga enskilda brukare och övergå till den grova brottsligheten i stället.

Vi måste inse att kriget mot narkotikan inte går att vinna, speciellt när tiotusentals latinamerikaner dör varje år. Frågan jag ställer mig: är skadan av ett lagligt och reglerat narkotikabruk värre än skadan av den illegala narkotikahandeln?