Centerpartiets unga partiledare Annie Lööf har hamnat i en närmast juholtsk nedåtgående spiral. I en sådan trend tenderar varje ny händelse att få en negativ spinn. Det är ett fall som det är mycket svårt att manövrera sig ur.
En skillnad är att det i Juholts fall var han själv som stod för klavertrampen. Annie Lööf senaste luftgrop snubblade hon i på grund av idéprogramsgruppens arbete. Gruppen presenterade före jul ett förslag som till stor delen innehöll rätt fluffiga och till lite förpliktigande formuleringar. Men också några instoppade politiska bomber som fri invandring, månggifte och avskaffad skolplikt.
Reaktionerna blev häftiga. Och häftigast blev de faktiskt inom Centerpartiet. Det bubblade över av missnöje med partiets utveckling i allmänhet och förslaget till idéprogram i synnerhet.
Pikant nog ingick Gotlandscenterns Eva Nypelius i den grupp på nio personer som arbetat med och formulerat förslaget till idéprogram. Läs mer om detta på nyhetsplats i GA i dag, där Nypelius försöker avdramatisera de uppseendeväckande förslagen.
Att det är just Nypelius skänker en viss trovärdighet till den hållningen. Hon är ju inte precis sinnebilden för en kontroversiell ultraliberal propagandist. Åtminstone inte på hemmaplan. Och det var bara mot den avskaffade skolplikten som hon valde att reservera sig.
Så de där orden om exempelvis fri invandring betyder helt enkelt inte så mycket – bara att man vill framstå som goda människor för öppna gränser. I teorin. Utan att man berättar någonting om alla de jobbiga förändringar som måste göras på arbetsmarknaden och av välfärdsstaten, innan invandringen kan släppas fri.
Men vad ska man då tro på i förslaget till idéprogram? Menar Centerpartiet allvar med avskaffad skolplikt och att öppna för månggifte? Vill partiet verkligen ha plattare skatter – eller är det bara någonting man säger? Kommer man verkligen att stå för att medborgarnas integritet är viktigare än nationella säkerhetsintressen?
Vem vet? Men det är som vanligt bättre att bedöma Centerpartiet efter vad det gör, snarare än efter vad det säger.
Just här kan man hitta en anledning till Centerns identitetskris. Det är ett parti splittrat mellan traditionell lokal förankring och senare tiders halvt genomförda försök till ompositionering och breddning.
Den programgrupp som Eva Nypelius medverkat i har verkligen inte bidragit till att skapa ökad klarhet. Tvärt om har man förvärrat situationen. Och därmed verkar det långt ifrån osannolikt att Eva Nypelius bidragit till att avsevärt förkorta Annie Lööfs gärning som partiledare.