Kostar mest betalas minst

Politik2010-09-15 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Landets grisbönder står inför drastiska beslut: sluta med grisuppfödningen eller hålla ut och hoppas att lönsamheten ska vända.
Uthålligheten har dock redan satts på prov och är hårt utspänd.
Läget har under många år varit svårt. Den svenska handeln tar ut mervärdet som svenskt kött ger i butik men bönderna får sämre betalt än sina kolleger i framför allt Danmark. Kolleger som använder antibiotika i fodret till sina grisar, svanskuperar och har helt andra krav på utrymme i boxarna.
Jag kan inte säga något om de barnfamiljer eller andra med små marginaler som hellre väljer den danska fläskfilén då den kostar hälften så mycket som den svenska. Filéerna ser ju likadana ut i charkdisken, smaken är ungefär densamma.

Men att man i svensk handel anser det ok att ta ut mest av alla i butik i Europa men betala minst till svenska grisbönder kräver sin förklaring tycker många.
För många svenska konsumenter är beredda att betala mer för det svenska köttet, detta mervärde tar butiksleden hand om, uppfödarna får i dagsläget betala till på varje gris de säljer till slakt.
Vad kan då de svenska grisbönderna göra? Vägra sälja till underpris? Det kräver en uthållighet och gemensam sak och framför allt ett väldigt snabbt resultat.
Grisuppfödningen är byggd på ett ständigt flöde. Smågrisar in och slaktfärdiga grisar ut. Slakterierna måste ha långsiktiga avtal med leverantörerna för att kunna leverera kött till handeln.
Bönderna kan inte vägra att leverera sina grisar som en protest mot den uteblivna lönsamheten. De kan inte stapla grisar i boxarna i väntan på att handeln ska ge ett rimligt bud.
Det är ingen lätt sits.
Den allra största makten ligger dock hos oss konsumenter. Om vi uteslutande väljer bort kött som kommer från grisar som föds upp med antibiotika i fodret, vars svansar regelmässigt klipps av för att förhindra kannibalistiska tendenser, grisar som helt saknar halm eller har begränsad tillgång till halm, grisar som får leva sina liv fixerade i en bur.
Om vi vet att det är dessa faktorer som ligger till grund för de låga priserna, skulle vi ändå köpa den danska fläskfilén?
Uppgifterna kommer inte från svenska grisuppfödare utan från EU:s livsmedelsmyndighet, Efsa, och är hämtade från Sveriges Radio (sr.se/ekot).

Christer Engelhardt (s) vill att staten ska gå in med stödåtgärder åt de svenska grisbönderna. Ett mer logiskt steg är att staten ställer samma krav på den mat man upphandlar i kommuner och landsting som man har bestämt ska gälla för svenska lantbrukare.
Den svenska dubbelmoralen i frågan är häpnadsväckande.